1) Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
För att vi ska komma överens i samhället. Det inte ska bli kaos. Även för att samhället ska bli rättvist.
2) Hur går det till när nya lagar stiftas?
Först kommer man med förslag från regeringen till riksdag eller från riksdagen till regeringen. Därefter talmannen meddelar att ett förslag har kommit. Och då förbereds det i utskott och riksdagsmän utreder det. Sedan utreder tjänstemännen det och efter det får man utskottet tillbaka och man röstar om.
3) Varför bryter man mot lagarna?
För att folk tycker att några lagar kan vara väldigt milda och därför tycker de inte att det är någon nytta att följa de. Som bland annat att använda hjälm. Dessutom så har vissa människor en dålig uppväxt och därför blir de uppfostrade på ett väldigt dåligt sätt. Miljön -uppväxt, hem, närområde, missbruk och kamrater. Arv (föräldrar- genetiskt arv). Födas med en viss aggressivitet t.ex att man har blivit utsatt för misshandel där hemma. Hot- tvingad att begå ett brott, självförsvar.
Missbruk, blir kriminell.
4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
Det börjat med ett brott. Det blir känt utav polisen och polisen försöker hitta ett sätt att se vad de är misstänkta för. Det blir en förundersökning där de kollar vad personen kommer bli skyldig, vad den har gjort. Efter att de har redat ut det så den misstänkte betala en hel del böter beroende på vad den har gjort. Om den misstänkte är under 15 år så tar socialnämnden över jobbet och hjälper de. Om man blir gripen inom 12 timmar ringer polisen till åklagaren som bestämmer om personen ska bli anhållen eller ej. Därefter väljer åklagaren om personen ska bli frisläppt eller häktad. Efter det kommer man till domstolen och dömer. Det är oftast där de bestämmer om man ska bli frisläppt eller häktad. Man kan bli häktad upp till 14 dagar. När all bevis är samlad kommer åklagaren till domstolen och bestämmer, om den har hittat en misstänkt och väcker åtal. Efter det blir det rättegång.
Man får böter och det blir en villkorlig dom. Beroende på vad för brott du har gjort så får du det straff som tillhör i vilket brott man har begått. Man kan få fängelsestraff osv, eller vård t.ex. Sedan får man vård. Kriminalvård. Där är man i ett fängelse och det finns övervakning överallt.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig?
För att bevittna att rättegången har ägt rum och den gått till rätta. Och att den tilltalade har fått sina rättigheter.
B)Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
Sexualbrotten är aldrig offentliga, skilsmässa, vårdnadstvister och när barn är inblandade/involverade. De rättegångarna är inte öppna.
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
Man kan överklaga domen. Det räcker att en av parterna överklagar. Också att ansöka inom en rätt tid om återställande. Sedan ska den i tid lämnas till hovrätten överklagar högsta domstolen. HD tar inte upp all mål. Om något är nytt (prejudicerande), tveksamt fall ord mot ord.
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.
Ett tvistemål kan innebära tvister mellan människor. Ett exempel är arvstvister eller vårdnad av barn vid en skilsmässa.
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
Om du är över 15 år så är du straffmyndig. Men om du är yngre än 15 år så kan du inte dömas för ett brott. Istället tar sociala myndigheterna hand om en och de blir inblandade. Man kan få en ungdomsform men man kan också bli dömd till böter om man är under 15. En konsekvens är om man är under 15 år och man gör dåliga saker kan man bli flyttad till ett fosterhem. Man kan få speciella straffregister. Om man har begått 3-4 brott om man är under 15 så kan man få straffregister.
Men om man är 15-18 och 20 så är man straffmyndig. Man får någon sorts straffrabbat. Man kan bli dömd till sluten ungdomsvård. Det är tillåtet att häktas. Vid grövre brott så kan man få fängelse. Man kan få Samhällstjänst och det är när man jobbar gratis. Även om man är 15-18 kan man hamna på ett fosterhem. Man kan bli dömd till olika sorters vård.
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
Fängelse, böter, fotboja osv. Vi har straff för att folket som har begått eller blivit misstänkt för något ska på något sätt skärpa sig. Och att få den straff tills de förstår att det de har gjort är emot lagen och inte är rätt och är fel. Ibland kan straffens syfte vara för att hämnas på personen som begått ett brott. Så att den inte gör det igen. Det är också att folket som har begått ett brott ska bli rädda för att komma in i det kriminella livet.
10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Dem kan få ekonomisk stöd eftersom de kan bli rånade eller få ett skyddat boende. Man kan få skyddad indentitet. Psykiskt och fysisk träning & hjälp. Man kan få hjälp utav BRIS, brottsofferjouren. Som är när man får samtals hjälp plus kontakter med rätt personer. Vittnesstöd, ersättningar av olika sorters slag. Mer resurser till de organisationer och instanser som hjälper till. Första dagen man är borta så får man något som kallas för karensdag. Om man har skadat sig osv så borde man inte få karensdag men istället full ersättning under sjukdomsperioden. mer hjälp och stöd av myndigheter och organisationer. Man får lättare och snabbare få hjälp vid t.ex ekonomiska brott.
11) Vilka är polisens uppgifter?
De svenska polisernas uppgifter är att minska brottsligheten och se till att människor är trygga. Poliserna är också de enda som får använda vapen än militärerna.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Den får brottslig rehabilitering om den t.ex har tagit droger. Den dömde får en fängelsekonsulent. Fängelsekonsulent är att de hjälper till att hjälpa den dömde att inte göra det brottet igen.
13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag är emot dödsstraff för att det är inte är rätt att döda någon för att en person har blivit misstänkt för något. För det första så är det du själv och ingen har rätt till att ta livet utav dig om du nu har gjort något. Det är helt enkelt fel. Dessutom så har kanske personen aldrig varit misstänkt för ett brott om de nu inte har bevis. Det är också hemskt att någon människa ska lida. Att få ett dödsstraff lider man utav och det är ju oftast inte ens smärtfritt. Om en person som har gjort något väldigt hemskt ska få dödsstraff så är det också helt fel. Om man vill nu ge dödsstraff till den personen som har begått ett väldigt dumt brott, så är vi andra ju lika hemska själva. Det finns länder där man använder dödsstraff till folk beroende på deras sexualitet t.ex. Det är ju enormt hemskt. Den personen som mördar och skadar personen begår ett mycket grövre brott och får inget straff. Medan en oskyldig människa dör för deras sexualitet.
14) Förklara följande ord: a)rättsstat b)åklagare c)påföljd d)försvarsadvokat e)gripa
f)domare g)nämndeman h)anhålla i)åtala j)ed k)mened l)häkta m)skyddstillsyn n)villkorlig dom o)rättspsykiatrisk vård p)civil olydnad q)huvudförhandling
Rättsstat innebär att det finns garantier till att staten följer lagarna.
Åklagare är med uppgift att åtala brott inför domstol.
c) Påföljd betyder straff.
d) Försvarsadvokat en jurist som för den tilltalades talan.
e) Gripa är att fånga någon, ta någon som är skyldig för något i detta sammanhang.
f) Domare är den som avgör vem som har rätt och vad för straff den skyldige kommer att få.
g) En person som sitter med i en domstol och som inte är utbildad i lagfrågor.
h) begära, be om något.
i) anklaga någon inför domstol.
j) heligt löfte
k) Mened innebär att man ljuger eller inte säger sanningen i domstolen.
l) häkta = gripa, sätta personen i fängelse.
m) skyddstillsyn är en brottspåföljd dvs straff.
Villkorlig dom innebär att den dömde under en prövotid på två år inte ska begå ett fortsatt brottslighet. Om de nu gör det under två år blir brottet ännu högre.
rättspsykiatrisk vård innebär att man får vård efter en period av en sluten vård av domstol. Men därefter kan man inte vara inskriven vid viss vårdavdelning. Men ändå kan man vara skyldig med regelbunden kontakt.
Civil olydnad innebär att man inte håller med att följa myndighetsbeslut och dylikt.
Huvudförhandling är den centrala delen av rättegången.
