Week 18

I've read an article about a baby that was born in America in January. And the baby always failed his hearing tests. At the age of nine weeks he did for the first time hear his mothers voice, for the first time.

Log book week 17

I have done a summary from newsinlevel.com, level 3. 
I’ve read a newspaper about robots. In Japan robots works in the reception. They’ve programmed the robot to speak Japanese but also Chinese and Korean. And some visitors are very surprised by the level of today’s technology.

Labb Rödlök

Uppgift 

Vi ska kolla på olika celler med hjälp utav mikroskop. 

Syfte 

Syftet var att studera cellerna och se hur de ser ut. 

Material 

mikroskop, skalpell, objektglas, täckglas, vatten, dropprör pincett, rödlök, tandpetare.

Utförande 

Rödlöksceller: Vi tog en tunn skiva från rödlöken och lade den på ett objektglas. Sedan lade vi lite vatten över rödlöken och täckglaset över objektglaset. Sedan använde vi oss utav ett mikroskop där vi kunde se cellerna. 

Djurcellerna: Vi gjorde samma sak som vi gjorde med rödlökscellen. Men dock så använde vi saliv denna gången. Över saliven så lade vi metylenblått och sedan lade vi täckglaset över det. Sedan så kollade vi via ett mikroskop på cellerna. 

Resultat

Man ser att växtcellerna sitter ihop med struktur. Cellerna från tungan ligger blandade, eftersom det var avskrapade från tungan. 

Växtceller och människoceller är inte likadant byggda. De har olika struktur och sitter inte ihop på samma sätt.

Slutsats 

Växtceller och människoceller är inte likadant byggda. De har olika struktur och sitter inte ihop på samma sätt.

Ekosystem

Lövskog:
Jag ska skriva om ekosystemet som är lövskogen. I lövskogen så finns det olika sorters växter. Som bland annat träd, buskar, gräs, vitsippor osv. I lövskogens ekosystem så finns det olika insekter. Som bland annat, larver, myror, sniglar, fjärilar m.m. De rovdjur som finns i en lövskog är grävling, vargar, korpar m.m.  Det finns nedbrytare i skogen som svampar, bakterier, gråsuggor och vissa larver. De lever på döda växter och insekter, de bryts ner till mindre delar och sedan blir det till jord. Växter lever på solljus, koldioxid och vatten. Djuren lever på vatten och syre.

Här är ett exempel på en näringskedja och hur den kan börja/starta:
 Ek —> Bladlöss —> Lövsångare —> Uggla

Ett annat exempel på en näringskedja är:
Bok —> Bladlöss —> Blåmes —> Uggla

Här är ett exempel på hur en näringsväv kan kunna se ut dvs flera näringskedjor tillsammans:

Näringspyramid innebär att den visar hur mycket näring djur & växter innehåller. Hos växter innehåller det mest näring och sedan kommer rovdjuren och växtätarna. Vilket innebär att det försvinner väldigt mycket energirik näring från att en växtätare äter en växt till att den blir äten av ett rovdjur.

Såhär ser kan en näringspyramid ut:

Såhär ser en näringspyramid ut med ett par exempel på rovdjur, växter och växtätare:

Bilder: Bilderna är gjorda av mig. 

English log book week 16

I did the quiz about which personality I've and here is the words that I picked from the questions. 
 cranked - vevas
inherited - ärvt
immediately - omedelbart
opportunity - tillfälle

I listened to a song named FourFiveSecond from Lyricstraining. And here is the words that I picked from the lyricstraining. 
spaz - förlora fysisk eller känslomässig kontroll.
reckless - vårdslös
bail - borgen
pride - stolt

Lab 2 Studera toffeldjur

Syfte

Vi skulle se hur olika urdjur ser ut med mikroskop. 

Material 

Objektglas, täckglas, mikroskop, vattendroppe från höfusion, pipett.

Utförande 

Vi tog upp vattnet med en vattendroppe med höfusion, men en pipett. Sedan lade vi det på ett objektglas och sedan ett täckglas över det hela. Sedan så studerade vi det hela i mikroskåpet. 

Hypotes

Vi förväntade oss att vi skulle se urdjur. 

Slutsats

Vår hypotes stämde delvis, vi kunde bara se toffeldjuren, vilket var lättast. Varför vi inte kunde se de andra urdjuren var för att vi använde droppen där de flesta toffeldjuren var. En felkälla kan vara att mikroskåpet var smutsigt. 

Livets minsta byggstenar

Ordet biologi betyder ”läran om livet”

En varelse som är levande består utav en eller flera celler. För att varelsen ska klassas som levande ska den kunna föröka sig. Den ska också ta upp och ge ifrån ämnen, exakt som att vi tar upp syre och ger ifrån koldioxid. Den behöver också energi, exakt som oss människor. Det sista är att de reagerar på sin omgivning. Till exempel som att en växt riktar sina blad mot ljuset och en sparv tar skydd om den ser en sparvhök. Det är hur levande varelser reagerar på sådant som finns i omgivningen. 

Vad är en cell då? Jo det är den minsta delen som finns bl.a i kroppen kallas för cell. Celler förökar  sig genom att dela på sig. En vävnad är en grupp celler som liknar varandra och har samma uppgift i kroppen. Inne i cellerna så finns det en cellkärna. Cellkärnan innehåller gener, som består av ett ämne som kallas för DNA.

Men i vilka celler innehåller det en cellkärna? Jo det finns flera celler med cellkärna och det är bland annat djur, växt och svamp. 

Djurcell: Ytterst på varje djurcell så finns det ett cellmembran. Cellmembranet påverkar vilka ämnen som kommer in i cellen och vilka som släpps ut. Inne i cellerna så finns det en cellkärna. Och den innehåller gener som består utav ett ämne som kallas för DNA. 

Svampcell: Hos svampcellen så finns det också cellmembran ytterst på cellen och DNA i cellkärnan. Dessutom så har de en cellvägg som växter. Men hos svamparna så skiljer det dock sig från växter. Genom att cellerna hos svamparna saknar klorofyll. 

Växtceller: Precis som de andra cellerna som jag har pratat om så finns det också DNA och cellmembran i växtceller. Utanför cellmembranet på växtcellerna så har de en cellvägg också. Därför ger den ofta växtcellerna en mer eller mindre fyrkantig form. Växtceller innehåller något som kallas för klorofyllkorn. I dessa finns det gröna växtfärgämnet klorofyll. Med hjälp utav det klorofyllet fångar detta växterna ljusenergi från solen. 

Men vad är en bakterie då? Jo bakterie är encellig. De har en cellvägg och en cellmembran men dock ingen cellkärna. Bakteriernas DNA ligger fritt inne i cellen och det är det som skiljer bakterierna från djur, svamp och växter. Alla bakterier i våran kropp väger ungefär 2kg tillsammans.  Men utav de 2kg så är det inte bara dåliga bakterier. Det är även bakterier som är nyttiga. Bakterierna i våran tarm är ett exempel. De håller till att bryta ner maten och tillverkar vitaminer i våran kropp. 

Det finns olika sorts bakterier. De heter olika och ser olika ut, därför delas de i grupper beroende på hur dem ser ut. De tre vanligaste bakterierna kommer jag nu prata om: 

Den ena heter kocker. Kocker är helt runda. Kocker kan leva fritt ifrån varandra eller som kolonier. Man kan få halsfluss, lugninflammation och karies bland annat utav denna bakterien. 

Sedan så finns det en annan som heter Bacill/Baciller. De liknar små stavar. Sjukdomarna som man kan få från denna bakterien är kikhosta och stelkramp. 

Den sista bakterien som jag ska prata nu om är Spiriller. De är spiral vridna, de simmar genom att vifta med deras ”trådlika svans”. Man kan få magsår och kolera utav spiraler. 

Om man t.ex har en sjukdom som halsfluss så ska man ta antibiotika för att bota. Antibiotika dödar bakterierna och det är därför vi använder det.

För att vi ska skydda oss och skydda maten mot bakterier gör man detta:

• Duscha för att tvätta bort allt illaluktande ämnen som bakterierna bildar.
• Tvätta händerna innan man ska laga mat, efter ett toalett besök, m.m för att bakterierna inte ska sprida sig. 
• Bakterierna trivs inte där det är torrt, kallt eller en väldigt hög temperatur. Därför anänvder vi bakteriernas svaghet och förvarar maten i kylen och frysen. När man ska laga mat kokar man eller steker maten för att vara extra säker att det inte finns några bakterier i maten vi kommer att äta. 

Nu kommer vi till viruset. Virus är mycket mindre än bakterier. De är inte ens celler, de består egentligen bara av ett skal som innehåller arvsanlag. De är ingen cell och de kan inte heller föröka sig själva. Men de kan ge ifrån sig arvsanlag, DNA. För att en virus ska föröka sig måste de i detta fallet ha en bakteriecell.Viruset tömmer sina arvsanlag i celler och lurar cellen att tillverka nya viruspartiklar. När cellen spricks så sprids viruset. Sedan gör den så om och om igen och tillsist så har det spridit sig helt. 

1. Viruset kommer och sätter sig på cellen. Sedan tömmer den sina arvsanlag i cellen.

2. Viruset lurar sedan cellen att tillverka nya viruspartiklar. 

3. Sedan spricks cellen och viruset sprids sedan i kroppen.

Virus lever i olika sorts miljöer. Vissa virus trivs i torr luft till exempel. Några virus trivs vid temperaturen 35°C och vissa trivs i andra sorters t.ex. 

English challenge: Read

I did the quiz named Big Words. And there are the words that I picked from the quiz:

octopus - bläckfisk
mediator - medlare/förhandlare
cowardly - fegt
compulsory - obligatoriskt
wobbly - ostadig

English Challenge: Listen

I listened to a song named "Like I can" on the website lyricstraining. And these are the words that I picked from the lyrics.

entranced - hänförd
encounter - möter
circumstance - omständighet
mayhem - förödelse
deceiving - lura