Spånskivan:
Spånskivan är tysk, men det är ganska naturligt i Sverige
som skogsland har blivit något av en föregångare när det gäller tillverkning.
Själva råmaterialet är nämligen spån eller träflis som till en stor del består
av restprodukter från sågverk och andra industrier som bearbetar trä.
Själva spånskivor är uppbyggd av träspån och bindemedel. Vid
tillverkning av spånskivor så pressad de limbelagda spån samman till stora
skivor. Bindemedlet är normalt karbamidlim eller urealim. Men för
fuktbeständiga spånskivor så förstärks limmet med melamin.
Det limmet som används i spånskivor heter karbamidlim
(urealim). Det säljs normalt som pulver som blandas med vatten. Limmet
innehåller en liten mängd fri formaldehyd som en del människor är känsliga för.
Själva spånskivan tillverkas i en kontinuerligt löpande bana
där lager av limbelagda och grova spån i olika skikt pressas och härdas
därefter med värme.
Spånskivan tillverkas av träspån som antingen kommer från
skogsråvara eller återvunnet material som till exempel skåpsstommar.
Ifall spånskivan ska tillverkas av skogsråvara så måste man
avverka skog. Vilket är dåligt för miljön då skogen är bland annat ett hem till
många arter som vi måste bevara samt att träet omvandlar koldioxid till syre
vilket dessutom är väldigt viktigt för oss människor plus djur för att kunna
leva på denna planet. Men såklart kan man också förhindra problemet genom att
plantera nya träd. Man skall också tänka på att man inte avverka för mycket trä
på en gång. Just eftersom hela ekosystemet kan rubbas av det. Därefter
transporteras träet till ett sågverk vilket släpper en mängd avgaser, det
släpps dessutom ännu mer ifall det är längre sträckor. När träet är i fabriken
så börjar man att såga det och sönderdela träet till fiber så det blir till
spån och små delar. Tillslut så använder man de spån som finns och mosar det så
att det blir en skiva. Man skall inte heller glömma att när man fäster ihop
spånskivan så använder man sig av lim, ett bindemedel som är kallat för
karbamidlim.
Ifall man skall tillverka spånskivor av återvunnet material
så är det nästan samma progress men bara att man istället använder sig av det
återvunna materialet för att skapa spånskivan.
Trä är mer hållbart ä andra byggmaterial och dessutom är
miljöpåverkan lägre än påverkan från alternativa material. Att använda mer trä
är bra när det bland annat gäller klimatförändringen. Just eftersom materialet
kommer från en förnybar källa och är uppbyggt av koldioxid, som hålls borta
från atmosfären. Trä kan dessutom användas som en förnybar energikälla efter
sin livstid och därför betyder att det innebär att koldioxid avges tillbaka
till atmosfären.
Den största skillnaden mellan en spånskiva och en
träfiberskiva är att bindemedlet i en spånskiva för det mesta är
karbamidhartslim medan det i en träfiberskiva till övervägande del är vedens
naturliga medel lignin som binder.
Det dåliga med karbamidlim så avger det vanligen höga doser
formaldhyd till inomhusluften. Även ifall träfiberskivor är lite bättre just
eftersom de inte använder sig av den lim i spånskivan så väljer jag ändå
spånskivan. Eftersom att båda i stort sett framställs av likartat råmaterial.
Klimatpåverkan av trä:
Först tar skogen upp koldioxid från atmosfären. Därefter
binds kol i trämaterialet och av detta avges det en stor del koldioxid när
biomassan bränns för bioenergi som används för att tillverka träprodukter.
Sedan blir resten av kolet lagrat i produkten i flera år. Därefter avges som
koldioxid när materialet bränns för energiåtervinning efter den byggnadens
rivning. Vilket påverkar miljön en hel del.
Polyestervadd:
Polyetervadd är den vanligaste typen av vadd. Den används
ibland annat bäddmadrass som ger ett mjukt komfortskikt närmast tyget i
bäddmadrassen. Men den kan dessutom användas i andra material. Polyetervadden
består av polyesterfiber som kardas och läggs upp i lager till önskad ytvikt.
Vid uppvärmning av vadden så smälter dessa fibrers ytskikt
och fixera till de övriga fibrerna i vadden.
Processen ger en fördel att det ger en vadd som består av 100% polyester
eller lim, så andra kemikalier behövs inte användas. Vadden kan då smältas ned
och göra ny råmaterial för ny polyester vilket betyder att materialet är fullt
återvinningsbart.
Polyeter är ett annat namn för skumplast. Materialet
framställs av polyol och isocyanat som är petroleumbaserade kemikalier. Ifall
dessa kemikalier sammanblandas under specifika förhållanden så bildas det ett
skummaterial av slutna klotformade celler.
Polyester tillverkas av ett icke förnybart material/olja.
Det materialet är energikrävande att framställa och bryts ner väldigt långsamt
i miljön. Återvunnen polyester är dessutom ett väldigt mycket bättre alternativ
än material av ny så kallad ”virgin” polyester.
Själva byggdelarna i polyester är etenglykol + tereftalsyra
+ tillsatser. De två första delarna är inte farliga så polyester är inte en
farlig plast helt enkelt. Men däremot kan ju tillsatserna vara hälso- eller
miljöfarliga beroende på vad tillverkaren väljer att stoppa i.
Träplugg
Träplugg är ett väldigt bra val. Eftersom det är en annan
modell för skruvar. Träpluggar är gjorda av trä och är dessutom väldigt
hållbara. Oftast är träpluggar gjort av trämaterialet björk. Ifall man skall
avverka ett trä som björk så avverkar man det från bland annat
avverkningsmaskiner. Vilket såklart drivs av fossila bränslen vilket släpper ut
en mängd koldioxid. Sedan måste träet dessutom transporteras ut ur skogen med
en lastbil vilket också är energikrävande.
När den har skickats iväg till den fabrik så börjas det med
att göra de träpluggarna.
Möbeltextil Ledal (Ull och Linné)
För mig är det helt uteslutet att arbeta med bomullsbaserade
textilier eftersom dessa är väldigt energikrävande i produktion samt att det
används väldigt mycket besprutningsmedel och vatten för att kunna framställa
bomullen. Därför valde jag ull istället just eftersom det inte kräver lika mycket
resurser för att kunna framställa samt behövs det knappt några kemikalier.
Det tyg jag valde består 70% av ull och 30% Lin. Ull består
av fibrer från fårens päls. Det är därför ett slitstarkt material med många
naturliga fördelar. Ullen står emot fläckar i högre utsträckning än andra
fibrer. Ullfibern har dessutom en relativt hög slitstyrka. Ullen är naturligt
svårantändlig vilket betyder att det inte behövs någon kemisk behandling. Den
är också förnyelsebar och dessutom biologiskt nedbrytbar.
Ull är från får. Processen börjar med att man klipper av
ullet från fåret. Kan dessutom notera att det är väldigt bra att klippa ullen
från fåren. Enligt lagstiftningen står det att det måste klippas mins en gång
om året, men de flesta fåren mår dessutom bättre ifall man klipper mer än en
gång per år.
Efter att man har klippt ullen så sker själva processen
maskinellt och helautomatiskt. Ullen matas in i en ända av fabriken, den
rensas, kardas och rullas ut till till en jämn skikt tjocklek som beställaren
vill ha. Sedan rullas det upp på stora rullar i fabriken.
Men såklart så innehåller ull betydande mängder orenheter
som måste tvättas bort, speciellt ullfett. Det bryts ner långsamt och
avloppsreningen måste vara väl avpassad för att ulltvätten inte ska kunna ge
upphov till en mängd stora utsläpp av t.ex syreförbrukande ämnen. Den svenska
ullen har flera fördelar även om den är grov för att kunna stickas till tunna
plagg, (men dock väldigt bra för möbler). Just eftersom jag behöver den grova
ullen för att tillverka Mute.
Det som är bra med ull är att det är ett naturmaterial som
värmer när det är kallt, svalkar när det är varmt och har dessutom
antibakteriella egenskaper.
I det tyg som jag valde så består det också 30% av Lin. Lin
är ett bättre material för bomull ur miljösynpunkt just eftersom linodling inte
kräver lika mycket kemikalier som bomull kräver. Lin är som bomullen en
växtfiber men som jag sa så är den ur miljöpåverkan betydligt mycket mindre.
Lin i jämförelse med bomull besprutas i mycket lägre grad och behöver heller
inte vattnas i samma omfattning. Lin har en hög absorptionsförmåga vilket göra
att den känns sval.
Lin är en ettårig ört. Den odlas i länder som Kina,
Nederländerna, Frankrike och polen. Materialet odlas i ganska regnigt och sval
klimat. Linet kan klara sig bättre utan bekämpningsmedel och det krävs heller
inte lika mycket gödning och därför kan påverkan på miljön vid odling hållas
låg.
När linet ska rötas vilket innebär att linet skall fuktas
för att ruttna, så måste man välja rätt metod för att undvika negativa
miljöeffekter. Sedan när linet skall bråkas och skäktas så krossar man
linstjälkarna och separerar fibrerna från dem. Därefter häcklas linet som
innebär att man kammar för att få bort det oanvändbara material.
Bomull
Jag valde att inte använda bomull under processen. På grund
av olika skäl. En anledning är att bomull odlas oftast i tropiska och
subtropiska regioner och eftersom odlingen oftast sker i torra områden där
sötvatten är en bristvara krävs det konstbevattning av stora ytor.
Under odlingsprocessen så används det stora mängder
jordbrukskemikalier. Enligt en världshälsoorganisation så är de flesta
bekämpningsmedel för bomullsodling väldigt skadliga.
En stor mängd av den bomull som odlas är till mestadels
genmodifierad. Bomullen odlas antingen av ett litet antal stora maskindrivna
jordbruk från länder som bland annat USA, Australien, Brasilien eller av flera
miljoner småbönder från länder i Kina, Sydasien och dessutom Västafrika. Dessa
är skälen till varför jag valde att ta bort bomullen i mitt projekt även ifall
jag hade tänkt på det en hel del. Men det finns flera skäl till att undvika att
använda bomull när jag skulle skapa en fåtölj.
Lim
Min möbel kräver lim eftersom när jag ska sätta ihop
träpluggarna, så krävs det lim för att göra den stadigare. Tvåkomponentslim som
ofta innehåller miljö och hälsofarliga kemikalier verkar inte bra för min möbel. Därför valde jag trälim
istället även ifall de lim i helhet inte är så bra. Men det som är bra med
trälim är att det är miljövänligt, utan lösningsmedel. Frånvaron av
lösningsmedel gör produkten mycket miljövänlig.
När jag skall välja den stort trälim så kommer jag välja
från märket Casco. Eftersom märket bedriver ett offensivt miljöarbete. De
försöker att alltid ligga steget före med råvaror och produktionsmetoder som är
vänliga för miljön och hälsa.
Wikipedia:
Källan wikipedia är en av de osäkra källorna jag använde mig
av. Just eftersom det är öppet för användarna att redigera artiklarna. Men dock
har jag varit extra noggrann med informationen, den har stämt med den fakta jag
har jämfört med och därför har jag valt att lita på den information som står.
Sedan är det ganska svårt att redigera i artiklarna och
skriva något som inte alls stämmer, annars tar ändringarna bort från hängivna
användare. De flesta som skriver på wikipedia är sakkunniga och de hänvisar
till att alltid se till att den information som står är korrekt. Dessutom så
kan man se i wikipedia att artiklarna är med ämnesrelaterat språk med bra
struktur och språk som verkar komplett. Jag använde mig inte så mycket av
Wikipedia men ifall när jag väl använde det så jämförde jag källan med andra
lite mer säkrare källor för att kunna använda mig av rätt information.
Jag anser att Wikipedia är en trovärdig källa till
mestadels. Inte alltid men ifall man jämför den med andra källor och ser att
båda hemsidor säger samma sak så kan man lita på Wikipedia.
National Encyklopedin
Det är en kontrollerad och säker källa. Ne.se är en väldigt
säker källa på grund av många olika anledningar. Allt som står där är skrivet
av sakkunniga och man behöver tillstånd för att göra det. Dessutom så läs
texterna dessutom igenom för att se till att informationen är alltid korrekt.
En nackdel med NE.se är att det ej står något datum på när artiklarna
publiceras och ändras. När man ej vet när texten uppdaterades så är det svårt
att veta hur relevant den är.
Som är de riktiga namnet är ett företag med många anställda
som är kunniga i det de gör. NE har funnits relativt länge och är en seriös
källa då det uppkom genom ett samarbete mellan seriösa parter.
Man kan dessutom välja ifall man vill ha en lång eller en
kort text, ifall man då vill ha en mer detaljerad text och lära sig mer på
djupen eller en lite kortare för att få överblick på själva ämnet. Dessutom kan
man se vem som har skrivit artikeln, för att därefter kolla upp författaren för
att se i vilket område den experten har fördjupat sig i. Källan NE.se stäms
överens med alla de källor jag har jämfört som är relativt trovärdiga och så är
den skriven på ett objektivt vis.
Källan NE.se är en väldigt relevant sida just för detta
arbetet eftersom den innehåller mycket information om det som jag vill skriva
om och är dessutom väldigt användbart. Jag försöker alltid att börja med NE.se
som huvudkälla och sedan försöka jämföra med andra källor för att få en så
säker information som jag kan. Det är bra att använda sig av NE.se eftersom man
får en överblick på vad som är sant och en information man kan lita på. Sedan
måste man ju också vara kritisk mot de källor man använder sig av. Så eftersom
NE.se är en trovärdig källa så kan man först börja jämföra med NE först och
sedan försöka jämföra med andra källor för att se ifall den information på de
andra källor är sanna.
Naturskyddsföreningen:
Till mitt arbete har jag dessutom använt mig av
naturskyddsföreningen. Hemsidan är en ideell förening som jobbar för hållbarhet
som avråder från miljöfarliga ting och uppmuntrar mindre miljöfarliga
produkter. Naturskyddsföreningen vill bevisa att de har rätt, att ge en bild på
vad som sker och vad som är rätt. Jag har aldrig använt mig av denna källa
tidigare men sidan verkade en hel del trovärdig. Hemsidan verkar relativt
professionell. Jag känner att hemsidan är seriös och ambitiös då det står
mycket. Hemsidan håller sig till ett ämne och innehåller dessutom välutvecklad
information om det. Dessutom så är naturskyddsföreningen en känd källa som
brinner och har engagerade medlemmar som brinner för ämnet. Källan är relevant
för mitt arbete.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar