onsdag 7 juni 2017

Livscykelanalys NO - Mute

Spånskivan:

Spånskivan är tysk, men det är ganska naturligt i Sverige som skogsland har blivit något av en föregångare när det gäller tillverkning. Själva råmaterialet är nämligen spån eller träflis som till en stor del består av restprodukter från sågverk och andra industrier som bearbetar trä.
Själva spånskivor är uppbyggd av träspån och bindemedel. Vid tillverkning av spånskivor så pressad de limbelagda spån samman till stora skivor. Bindemedlet är normalt karbamidlim eller urealim. Men för fuktbeständiga spånskivor så förstärks limmet med melamin.

Det limmet som används i spånskivor heter karbamidlim (urealim). Det säljs normalt som pulver som blandas med vatten. Limmet innehåller en liten mängd fri formaldehyd som en del människor är känsliga för.

Själva spånskivan tillverkas i en kontinuerligt löpande bana där lager av limbelagda och grova spån i olika skikt pressas och härdas därefter med värme.

Spånskivan tillverkas av träspån som antingen kommer från skogsråvara eller återvunnet material som till exempel skåpsstommar.

Ifall spånskivan ska tillverkas av skogsråvara så måste man avverka skog. Vilket är dåligt för miljön då skogen är bland annat ett hem till många arter som vi måste bevara samt att träet omvandlar koldioxid till syre vilket dessutom är väldigt viktigt för oss människor plus djur för att kunna leva på denna planet. Men såklart kan man också förhindra problemet genom att plantera nya träd. Man skall också tänka på att man inte avverka för mycket trä på en gång. Just eftersom hela ekosystemet kan rubbas av det. Därefter transporteras träet till ett sågverk vilket släpper en mängd avgaser, det släpps dessutom ännu mer ifall det är längre sträckor. När träet är i fabriken så börjar man att såga det och sönderdela träet till fiber så det blir till spån och små delar. Tillslut så använder man de spån som finns och mosar det så att det blir en skiva. Man skall inte heller glömma att när man fäster ihop spånskivan så använder man sig av lim, ett bindemedel som är kallat för karbamidlim.
Ifall man skall tillverka spånskivor av återvunnet material så är det nästan samma progress men bara att man istället använder sig av det återvunna materialet för att skapa spånskivan.

Trä är mer hållbart ä andra byggmaterial och dessutom är miljöpåverkan lägre än påverkan från alternativa material. Att använda mer trä är bra när det bland annat gäller klimatförändringen. Just eftersom materialet kommer från en förnybar källa och är uppbyggt av koldioxid, som hålls borta från atmosfären. Trä kan dessutom användas som en förnybar energikälla efter sin livstid och därför betyder att det innebär att koldioxid avges tillbaka till atmosfären.

Den största skillnaden mellan en spånskiva och en träfiberskiva är att bindemedlet i en spånskiva för det mesta är karbamidhartslim medan det i en träfiberskiva till övervägande del är vedens naturliga medel lignin som binder.

Det dåliga med karbamidlim så avger det vanligen höga doser formaldhyd till inomhusluften. Även ifall träfiberskivor är lite bättre just eftersom de inte använder sig av den lim i spånskivan så väljer jag ändå spånskivan. Eftersom att båda i stort sett framställs av likartat råmaterial.

Klimatpåverkan av trä:
Först tar skogen upp koldioxid från atmosfären. Därefter binds kol i trämaterialet och av detta avges det en stor del koldioxid när biomassan bränns för bioenergi som används för att tillverka träprodukter. Sedan blir resten av kolet lagrat i produkten i flera år. Därefter avges som koldioxid när materialet bränns för energiåtervinning efter den byggnadens rivning. Vilket påverkar miljön en hel del.


Polyestervadd:

Polyetervadd är den vanligaste typen av vadd. Den används ibland annat bäddmadrass som ger ett mjukt komfortskikt närmast tyget i bäddmadrassen. Men den kan dessutom användas i andra material. Polyetervadden består av polyesterfiber som kardas och läggs upp i lager till önskad ytvikt.

Vid uppvärmning av vadden så smälter dessa fibrers ytskikt och fixera till de övriga fibrerna i vadden.  Processen ger en fördel att det ger en vadd som består av 100% polyester eller lim, så andra kemikalier behövs inte användas. Vadden kan då smältas ned och göra ny råmaterial för ny polyester vilket betyder att materialet är fullt återvinningsbart.
Polyeter är ett annat namn för skumplast. Materialet framställs av polyol och isocyanat som är petroleumbaserade kemikalier. Ifall dessa kemikalier sammanblandas under specifika förhållanden så bildas det ett skummaterial av slutna klotformade celler.

Polyester tillverkas av ett icke förnybart material/olja. Det materialet är energikrävande att framställa och bryts ner väldigt långsamt i miljön. Återvunnen polyester är dessutom ett väldigt mycket bättre alternativ än material av ny så kallad ”virgin” polyester.
Själva byggdelarna i polyester är etenglykol + tereftalsyra + tillsatser. De två första delarna är inte farliga så polyester är inte en farlig plast helt enkelt. Men däremot kan ju tillsatserna vara hälso- eller miljöfarliga beroende på vad tillverkaren väljer att stoppa i.

Träplugg

Träplugg är ett väldigt bra val. Eftersom det är en annan modell för skruvar. Träpluggar är gjorda av trä och är dessutom väldigt hållbara. Oftast är träpluggar gjort av trämaterialet björk. Ifall man skall avverka ett trä som björk så avverkar man det från bland annat avverkningsmaskiner. Vilket såklart drivs av fossila bränslen vilket släpper ut en mängd koldioxid. Sedan måste träet dessutom transporteras ut ur skogen med en lastbil vilket också är energikrävande.
När den har skickats iväg till den fabrik så börjas det med att göra de träpluggarna.


Möbeltextil Ledal (Ull och Linné)

För mig är det helt uteslutet att arbeta med bomullsbaserade textilier eftersom dessa är väldigt energikrävande i produktion samt att det används väldigt mycket besprutningsmedel och vatten för att kunna framställa bomullen. Därför valde jag ull istället just eftersom det inte kräver lika mycket resurser för att kunna framställa samt behövs det knappt några kemikalier.

Det tyg jag valde består 70% av ull och 30% Lin. Ull består av fibrer från fårens päls. Det är därför ett slitstarkt material med många naturliga fördelar. Ullen står emot fläckar i högre utsträckning än andra fibrer. Ullfibern har dessutom en relativt hög slitstyrka. Ullen är naturligt svårantändlig vilket betyder att det inte behövs någon kemisk behandling. Den är också förnyelsebar och dessutom biologiskt nedbrytbar.

Ull är från får. Processen börjar med att man klipper av ullet från fåret. Kan dessutom notera att det är väldigt bra att klippa ullen från fåren. Enligt lagstiftningen står det att det måste klippas mins en gång om året, men de flesta fåren mår dessutom bättre ifall man klipper mer än en gång per år.
Efter att man har klippt ullen så sker själva processen maskinellt och helautomatiskt. Ullen matas in i en ända av fabriken, den rensas, kardas och rullas ut till till en jämn skikt tjocklek som beställaren vill ha. Sedan rullas det upp på stora rullar i fabriken.

Men såklart så innehåller ull betydande mängder orenheter som måste tvättas bort, speciellt ullfett. Det bryts ner långsamt och avloppsreningen måste vara väl avpassad för att ulltvätten inte ska kunna ge upphov till en mängd stora utsläpp av t.ex syreförbrukande ämnen. Den svenska ullen har flera fördelar även om den är grov för att kunna stickas till tunna plagg, (men dock väldigt bra för möbler). Just eftersom jag behöver den grova ullen för att tillverka Mute.
Det som är bra med ull är att det är ett naturmaterial som värmer när det är kallt, svalkar när det är varmt och har dessutom antibakteriella egenskaper.

I det tyg som jag valde så består det också 30% av Lin. Lin är ett bättre material för bomull ur miljösynpunkt just eftersom linodling inte kräver lika mycket kemikalier som bomull kräver. Lin är som bomullen en växtfiber men som jag sa så är den ur miljöpåverkan betydligt mycket mindre. Lin i jämförelse med bomull besprutas i mycket lägre grad och behöver heller inte vattnas i samma omfattning. Lin har en hög absorptionsförmåga vilket göra att den känns sval.

Lin är en ettårig ört. Den odlas i länder som Kina, Nederländerna, Frankrike och polen. Materialet odlas i ganska regnigt och sval klimat. Linet kan klara sig bättre utan bekämpningsmedel och det krävs heller inte lika mycket gödning och därför kan påverkan på miljön vid odling hållas låg.

När linet ska rötas vilket innebär att linet skall fuktas för att ruttna, så måste man välja rätt metod för att undvika negativa miljöeffekter. Sedan när linet skall bråkas och skäktas så krossar man linstjälkarna och separerar fibrerna från dem. Därefter häcklas linet som innebär att man kammar för att få bort det oanvändbara material.

Bomull

Jag valde att inte använda bomull under processen. På grund av olika skäl. En anledning är att bomull odlas oftast i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen oftast sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs det konstbevattning av stora ytor.
Under odlingsprocessen så används det stora mängder jordbrukskemikalier. Enligt en världshälsoorganisation så är de flesta bekämpningsmedel för bomullsodling väldigt skadliga.

En stor mängd av den bomull som odlas är till mestadels genmodifierad. Bomullen odlas antingen av ett litet antal stora maskindrivna jordbruk från länder som bland annat USA, Australien, Brasilien eller av flera miljoner småbönder från länder i Kina, Sydasien och dessutom Västafrika. Dessa är skälen till varför jag valde att ta bort bomullen i mitt projekt även ifall jag hade tänkt på det en hel del. Men det finns flera skäl till att undvika att använda bomull när jag skulle skapa en fåtölj.

Lim

Min möbel kräver lim eftersom när jag ska sätta ihop träpluggarna, så krävs det lim för att göra den stadigare. Tvåkomponentslim som ofta innehåller miljö och hälsofarliga kemikalier verkar inte  bra för min möbel. Därför valde jag trälim istället även ifall de lim i helhet inte är så bra. Men det som är bra med trälim är att det är miljövänligt, utan lösningsmedel. Frånvaron av lösningsmedel gör produkten mycket miljövänlig.
När jag skall välja den stort trälim så kommer jag välja från märket Casco. Eftersom märket bedriver ett offensivt miljöarbete. De försöker att alltid ligga steget före med råvaror och produktionsmetoder som är vänliga för miljön och hälsa.



Wikipedia:

Källan wikipedia är en av de osäkra källorna jag använde mig av. Just eftersom det är öppet för användarna att redigera artiklarna. Men dock har jag varit extra noggrann med informationen, den har stämt med den fakta jag har jämfört med och därför har jag valt att lita på den information som står.
Sedan är det ganska svårt att redigera i artiklarna och skriva något som inte alls stämmer, annars tar ändringarna bort från hängivna användare. De flesta som skriver på wikipedia är sakkunniga och de hänvisar till att alltid se till att den information som står är korrekt. Dessutom så kan man se i wikipedia att artiklarna är med ämnesrelaterat språk med bra struktur och språk som verkar komplett. Jag använde mig inte så mycket av Wikipedia men ifall när jag väl använde det så jämförde jag källan med andra lite mer säkrare källor för att kunna använda mig av rätt information.
Jag anser att Wikipedia är en trovärdig källa till mestadels. Inte alltid men ifall man jämför den med andra källor och ser att båda hemsidor säger samma sak så kan man lita på Wikipedia.



National Encyklopedin


Det är en kontrollerad och säker källa. Ne.se är en väldigt säker källa på grund av många olika anledningar. Allt som står där är skrivet av sakkunniga och man behöver tillstånd för att göra det. Dessutom så läs texterna dessutom igenom för att se till att informationen är alltid korrekt. En nackdel med NE.se är att det ej står något datum på när artiklarna publiceras och ändras. När man ej vet när texten uppdaterades så är det svårt att veta hur relevant den är.

Som är de riktiga namnet är ett företag med många anställda som är kunniga i det de gör. NE har funnits relativt länge och är en seriös källa då det uppkom genom ett samarbete mellan seriösa parter.
Man kan dessutom välja ifall man vill ha en lång eller en kort text, ifall man då vill ha en mer detaljerad text och lära sig mer på djupen eller en lite kortare för att få överblick på själva ämnet. Dessutom kan man se vem som har skrivit artikeln, för att därefter kolla upp författaren för att se i vilket område den experten har fördjupat sig i. Källan NE.se stäms överens med alla de källor jag har jämfört som är relativt trovärdiga och så är den skriven på ett objektivt vis.

Källan NE.se är en väldigt relevant sida just för detta arbetet eftersom den innehåller mycket information om det som jag vill skriva om och är dessutom väldigt användbart. Jag försöker alltid att börja med NE.se som huvudkälla och sedan försöka jämföra med andra källor för att få en så säker information som jag kan. Det är bra att använda sig av NE.se eftersom man får en överblick på vad som är sant och en information man kan lita på. Sedan måste man ju också vara kritisk mot de källor man använder sig av. Så eftersom NE.se är en trovärdig källa så kan man först börja jämföra med NE först och sedan försöka jämföra med andra källor för att se ifall den information på de andra källor är sanna.

Naturskyddsföreningen:



Till mitt arbete har jag dessutom använt mig av naturskyddsföreningen. Hemsidan är en ideell förening som jobbar för hållbarhet som avråder från miljöfarliga ting och uppmuntrar mindre miljöfarliga produkter. Naturskyddsföreningen vill bevisa att de har rätt, att ge en bild på vad som sker och vad som är rätt. Jag har aldrig använt mig av denna källa tidigare men sidan verkade en hel del trovärdig. Hemsidan verkar relativt professionell. Jag känner att hemsidan är seriös och ambitiös då det står mycket. Hemsidan håller sig till ett ämne och innehåller dessutom välutvecklad information om det. Dessutom så är naturskyddsföreningen en känd källa som brinner och har engagerade medlemmar som brinner för ämnet. Källan är relevant för mitt arbete.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar