Gympalärare - utvärdering

På vår skola så har vi inte en sån lång rast. Den brukar vara mellan 5-10 min. Och därför är det inte så lätt att röra på sig när man endast har ett par minuter på sig tills nästa lektion. Därför brukar eleverna vistas mer inne i klassrummen för de väntar tills den nästa lektionen ska komma. Därför brukar eleverna använda sig av mobiler för de inte har något annat för sig. Om det nu är ett fint väder så vistas de flesta eleverna ute. Men dock så rör de inte på sig för det är egentligen inte lönt att hämta ut en fotboll på typ 10 minuter och sedan gå in i klassrummen igen. 

Det som skulle kunna behövas är t.ex tillgång till fotbollar, bollar, pingis i varje klassrum. Så eleverna blir motiverade och bara tar ut den och börjar spela när det är fint väder t.ex. Om prylarna inte syns lika bra och man måste låna eller hämta de någonstans så kanske det inte motiverar alla lika mycket. De orkar inte leta efter en boll innan rasten blir slut. Därför skulle man kunna ha redskap i klassrummen så man skulle kunna ta ut de på rasterna. Själv tror jag att de flesta eleverna skulle börja spela pingis t.ex när de ser pingisracket i klassrummen. Man blir mer motiverad då. 

Nej, det behöver man inte. Man kan försöka göra en förändring tillsammans. Men samtidigt kanske man också behöver en Kalle. En person som försöker motivera alla. Det är oftast inte så att en elev kan ändra på det så lätt som Kalle gjorde det. Det är viktigt att ha vänner som också motiverar en. Det kan också göra att man på det sättet vill vara mer delaktig. Dock tycker jag att någon som är utifrån kan göra en större förändring. Den personen ”puschar/pressar” personerna mer. 

Kalles lektioner var bra. Men jag tyckte att han tänkte lite fel när han inte själv delade in de i grupper utan lät de själva göra det. Som t.ex William, så blev han utanför vilken inte var så kul. 

SO analys

A.           Dra slutsatser – gör en analys
När ni är färdiga med er jämförelse av de fakta ni tagit fram om de båda länderna är det dags att dra slutsatser från er undersökning. Vad är typiskt för ett rikt land? Vad är typiskt för ett fattigt land? Vad behöver förändras för att människorna i ett fattigt land ska få bättre livsvillkor? Osv.

Det rika landet som jag hade i min undersökning var Qatar. Qatar är ett av dem rikaste länder. Landet är rikt på grund av oljan. Det är landet med den snabbaste växande ekonomin i världen. Det beror på att oljepriserna har stigit en hel del dem senaste åren. Samt exporterar Qatar även naturgas till utlandet. Naturgasen har blivit en viktigare faktor för både energiförsörjning och ekonomi. Innan Qatar blev rik på olja så fokuserade de dem ekonomiska aktiviteterna i landet med fiske och pärljakt. Efter att den japanska pärlan lanserades i världen så sjönk Qatars pärleindustri. Men under 1940 upptäcktes oljan vilket fullständigt förändrade landets ekonomi. Vilket har gjort till att Qatar är ett av världens mest rikaste land. Landet har samt världens högsta inkomst per capita. En typisk sak för ett i land är att de förbrukar en hel del energi som Qatar i detta fall gör. Energin är bland annat olja samt kol. Den största delen av jordens resurser förbrukas av rika länder.

Skolan i Qatar består av tre stadier. För qatariska medborgare, tjejer och pojkar. Det är obligatoriskt att gå i skolan från 6 till 18 åt. För utländska barn är det till och med tiondeklass. Skolorna lägger stor vikt på matematik, engelska samt naturvetenskapliga ämnen. Vilket Niger inte gör. Niger har till och med brist på lärare och det kostar. Vilket det inte gör i Qatar.

Niger är landet med flest analfabeter i världen. 70% av befolkningen kan varken läsa eller skriva. Lägst är läs och skrivkunnigheten bland kvinnor. Utbildningssektorn har brist på pengar. I landet är det ont om klassrum, material samt lärare. Det leder till att det dessutom är svårt för skolorna att få in pengar, samt att lära ut elever när man har brist på lärare i det landet. Varför det är brist med läraren kan vara för att de själva i landet inte haft tillgång till skolan och därför inte kan lära ut när de inte är utbildade eller kan varken skriva eller läsa. Det förekommer dessutom strejker bland lärare och elever mot uteblivna löner och studiestöd. Drygt 60% av alla barn börjar i skolan. Det är fler pojkar än flickor som börjar skolan. Men dock hoppar de flesta barnen av för att kunna hjälpa familjens försörjning. Drygt 10% börjar på fortsättningsstadiet. Skillnaden med Qatar är att nästan hela befolkningen kan läsa och skriva medan mer än hälften av Nigers befolkning är analfabeter. Niger har inte den tillgång till gratis skola och chansen att kunna läsa och skriva som Qatar har. Utan bristen ligger heller inte bara på att det kostar en hel del att börja i en skola. Utan att det verkligen är brist på läraren i det landet pågrund av att de flesta är analfabeter. Samt att de har brist på läromedel på grund av hur fattigt landet är. På grund av att de flesta barn i Niger inte har tillgång till att gå i skolan så är läs och skrivkunnigheten bland barnen samt vuxna jättelångt i procent. 23,5% hos barn och 15,5% hos vuxna. Qatar så är det 99,1% och hos vuxna 97,7% enligt en statistik från globalis.

Niger består till mestadels av torka samt är det väldigt hett. Landet drabbas av återkommande svår torka. En av världens fd största sjöar som gränsar Niger heter Tchadsjön. Pga torkperioder har det gjort att vattenståndet i sjön har sjunkit enorm och den är en tiondel mindre än den ursprungliga storleken. Detta kan leda till att konkurrensen om vattnet har blivit allt för hårdare. Samt har fiskproduktionen och betesmarkerna försämrats pga mer än 60% av vattnet har försvunnit.

Nigers ekonomi baseras på export av få råvaror och jordbruk. De möjligheterna av ekonomisk utveckling sker av politiska konflikter, höga transportkostnader, ofruktbar mark, brist på kvalificerad arbetskraft etc. Arbetslösheten och undersysselsättningen uppskattas vara hög men statistiken saknas. Strömtillgången i Niger år 2014 14,4% vilket är oehört lite. Vilket betyder att mer än hälften av befolkningen i Niger inte har tillgången till ström. Dock ligger Qatars strömtillgång på 97,7% vilket betyder att nästan alla har tillgång till elektricitet.

Qatar är rikt på den oljan de har. Och naturgas.. Samt att oljepriserna har stigit så har landet tjänat en hel del på det. Den viktigaste exportvaran är oljan. Viktigaste marknaden är Japan, Sydkorea och Indien. Deras olja utgör basen i den qatariska ekonomin och står för hälften av BNP.

Det är en enorm vattenbrist i Niger då vattenbristen ligger på runt 50-60%, dvs nästan halva befolkningen inte har tillgång till rent vatten. Qatar ligger på exakt 100%. Vattnet i Niger är ofta förorenat och det kan leda till att massor av barn dör på grund av att man inte har tillgång till ett rent vatten. Egentligen finns det gott om grundvatten i Niger men problemet är pengarna. Det är en sådan brist på pengar och kunskap och därför förbrukas bara en liten del av det vattnet. Qatar får rent vatten på grund av att de har tillgång med så mycket pengar att kunna få det till rent vatten. Det är inte förorenat.

Det som gör Niger till ett fattigt land är bland annat ekonomin. Befolkningen satsar mest på jordbruket. Sedan är landet så pass varmt att det blir torka, ökenspridning och en hög befolkningstillväxt. Vilket gör att den ekonomiska utvecklingen är en svår process. Landet har massvis med guld och olja som de kan tjäna på men landet har ett dåligt uppbyggt infrastruktur. Dvs att landet inte har de vägar, elektricitet, ledningar, flygplatser för att utnyttja sina naturresurser. Det som skulle kunna utveckla Niger är att börja göra det permanent att alla får rätten till att börja i skolan. Att det inte skall kosta så mycket, kanske inte ens en enda slant. Desto fler av befolkningen som går i skolan desto mer kunskap får de att kunna påverka det landet de bor i. Om flera börjar gå i skolan och utbildar sig desto bättre blir det. Det leder till att det blir mindre brist av lärare. Flera av befolkningen lär sig bättre av hygien vilket hjälper barn att inte bli smittade och få sjukdomar. De får bättre kunskap och vet hur de kan påverka landet så att landet kan bli bättre. Om alla barn blir tvungna att gå i skolan vid en viss ålder och inte får hoppa av så kan det påverka landet enormt. För då sjunker antalet analfabeter i landet. Om alla barn måste gå i skolan så leder det till att de flesta barnen i framtiden har utbildat sig och kan läsa och skriva. Detta gör att i framtiden har mycket utvecklats i landet på grund av dem kunskap de har lärt sig i skolan. Utbildning är jätteviktigt i ett land så att det ska utvecklas. Därför är det super viktigt att kunna ge barnen den rätt att få gå i skolan. Även om det kan hända att de hoppar av för att försörja/hjälpa familjen så måste de få chansen att kunna gå i skolan för att lära sig att skriva och läsa, och att få chansen att fortsätta. För att man ska utveckla landet måste barnen få rätten att kunna gå i skolan de åtta år som det pågår. För att kunna utbilda sig och hjälpa landet. Det är brist på vård och lärare t.ex. Om desto fler elever går ut skolan och läser läkare så blir det mindre brist på läkaren som det var förr pga barnen fick rätten att gå i skolan utan att hoppa av.

Källor:

http://www.globalis.se/Laender/Niger

http://www.globalis.se/Laender/Qatar

https://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Niger

https://www.landguiden.se/Lander/Asien/Qatar

https://sv.wikipedia.org/wiki/Niger

http://varldskoll.se/wp/varldens-rikaste-land-vilket-ar-det-rikaste-landet-i-varlden/1932

Utkik geografi

http://indiskaoceanen.se/lander/qatar/

http://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/afrika-samhallskunskap/fakta-om-niger

Typiskt för ett U-land och ett I-land

1.     Vad är typiskt för ett i-land?

Ett i-land finns bland annat i de nordiska delarna. Det typiska för ett i-land är att de är mycket mer framåt än vad ett u-land är. De har bland annat kommit längre i det industriella, sociala och ekonomiska utvecklingen. Samt är de beroende av den moderna tekniken. Människor i i-länder förbrukar mycket mer energi och konsumerar mer än vad u-länderna gör. Dessutom är levnadsstandarden inom i-länderna högre än vad det är i U-länderna. Dem äter runt 2-3 gånger så mycket som vad människorna gör i U-länderna. Samt förbrukar dem 10 gånger mer energi. De som föds i ett I-land har möjligheten att leva 20-30 år längre än en människa i U-landet. I I-länder så får alla barn få möjligheten att gå i skolan och 95% kan läsa och skriva. Hälso- och sjukvården är också mer utvecklad än vad den är i ett U-land. Den största delen av jordens resurser förbrukas av rika länder. De i I-länderna brukar förbruka energi t.ex olja och kol och använder en hel del metaller, vatten och papper. Relativt snabb tid för operation, så man inte behöver bli sjukskriven.

2.     Vad är typiskt för ett u-land?

Folk i ett U-land brukar arbeta med bland annat jordbruk och fiske. De flesta i ett U-land är fattiga. Folkmängden i ett U-land ökar betydligt snabbt och U-länderna är oftast överbefolkade. Inkomsterna är små och många människorna arbetar med jordbruk. Oftast är hela familjen involverad. Stora mängden av befolkningen är små barn och de har oftast inte tillgång till att gå i skolan. Staden är dåligt uppbyggd såsom vägar, järnvägar inte är byggda på ett bra sätt. Sjukvården är dåligt utvecklad och vissa delar av befolkningen saknar sjukvård. De flesta U-länderna är diktaturer. Att det är ett viss parti som har makten vilket gör att de som styr är rika medan folket är fattiga. 

a.     Försök förklara varför u-länderna är fattiga.

De många fattiga länderna ligger oftast i tropikerna där jorden är näringsfattig. Låga inkomsterna leder till svårigheter att få råd med dyra bekämpningsmedel för såsom malaria.

Många företag i de fattiga länderna har utländska ägaren gör att landet går miste om inkomster så vinsterna förs ut ur landet istället för att återinvesteras. Det blir då bris på kapital och näringslivet får det svårt att utvecklas.

3.         A. Vad är det för skillnad mellan att mäta välstånd i BNI per capita och HDI?

HDI räknas skalan från 0 till 1. Länder som är nära 1 räknas som Mycket hög utveckling. BNI är den som jämför BNI per capita som endast tar hänsyn till ekonomin av länderna. Och den genomsnittliga inkomsten.

b. Hur räknas HDI-index fram?

Den mäts med hjälp av tre sätt. De går efter utbildningsnivån som mäts genom ens skriv och läskunnighet i länder. Samt hur många människor som går/har gått i skolan och får en utbildning.

Sedan den förväntande livslängden. Den avger hur en människa förväntas leva i genomsnitt. Sedan levnadsstandarden.

Sinneslagsetiken

2.    Tänk dig att någon du känner har blivit utsatt för en kränkning på internet. Argumentera för och emot risken att ett inlägg som du skriver för att försvara din vän också skulle kunna fungera som en björntjänst.

Saker som kan hända är att om man gör en björntjänst så kan det se ut att man drar uppmärksamhet till sig. Det kan hända att man försöker att hjälpa sin vän i den situationen men det går inte så bra. Istället blir det att man råkar såra sin vän. Men om personen ändå försökte göra en god gärning och inte menade att det hade hänt var en bra sak. Det finns situationer då vännen försöker ställa upp och göra en god gärning men det går inte så bra.  Det som skulle kunna bli sämre för kompisen skulle kunna vara att de som utsätter den personen kan börja trakassera kompisen. Det kan göra att den blir provocerad. Fler skulle kunna bli kränkta och det skulle kunna leda till många konsekvenser.

4.    Vad är det för skillnad mellan att ha ansvar, ta ansvar och få ansvar?

Att ha ansvar innebär att man ”leder”. Det är just du som har det största ansvaret. Har ansvar över någonting. Att det ligger på just en person. Att ta ansvar är t.ex att man ska göra läxor och det är ens själva ansvar att det ska bli gjort. Att ta ansvar är att jag gör det utan att t.ex inte ens bli tillsagd. Att få ansvar är att någon ger dig en uppgift och du får ansvaret att det ska bli gjort. Att ta hand om någon.

5. Ge några exempel på hur sambandet mellan frihet och ansvar har tolkats av olika filosofer och i olika religioner.

Den Amerikanske filosofen Claudia Card som är född 1940 säger att vi då och då får skuldkänslor. Det är ett tecken på att vi har tagit ansvar för våran handlingar.

Religionerna säger att Gud har gett människan den förmågan att välja mellan att göra goda och onda handlingar. Inom Islam så har människan alltid ansvar för sina handlingar.

7. De flesta betraktar numera drogberoende och alkoholism som en sjukdom. Trots det menar organisationen AA att det endast är alkoholistens eget ansvar som kan rädda denne. Resonera om organisationens syn på ansvar.

AA Organisationens syn på ansvar är att det är alkoholisternas eget ansvar att kunna rädda sig själva. Det de har ansvar är att de ska försöka ta hand om de och kunna hjälpa dem. Det andra är att de har löftet och ansvaret att aldrig avslöja vilka som varit på mötet. Deras syn på ansvar är att den människan som är utsatt ska själv ta ansvaret och försöka hjälpa sig själv. Dvs det är inte alls AA organisationen som ska ge sig själva ansvaret att bota dem. Utan det är de som är utsatta som ska försöka själva ta tag i det och kunna ”bota” sig själva.   Personen kan inte bli fria innan och det är de som måste göra åt det. Det första är att man ska erkänna för sig själv att man har ett problem.

8. Vem har störst ansvar för att en vara inte skadar miljö, människor eller djur? Är det företaget som tillverkar varan, affären som säljer den eller konsumenten som köper den? Motivera ditt svar.

Konsumenterna har störst ansvar. Eftersom om vi t.ex bara köper produkter som är miljömärkta leder det till att kanske flera produkter som inte är miljömärkta börjar att sluta sälja sina produkter. Alla företag vill ha konsumenter som köper från dem och om det inte säljs bra så slutar det säljas. Det menas med att om vi konsumenter köper saker som t.ex diskmedel som inte är miljömärkt och skippar det miljömärkta. Då så leder det till att vi köper diskmedel som inte alls är bra och som naturen inte klarar av att bryta ned. Så det är vi människors ansvar att ta hand om naturen.

Men samtidigt är det också tillverkarens egna ansvar att ta tag i det och tillverka produkter som är bra för miljön så det inte finns några sämre varor än andra. Det kan leda till att konsumenterna bara har tillgång att köpa bra produkter som är bra för miljön så det blir rättvist. Det vill säga att det inte ska finnas några produkter som skadar så att det bara finns produkter som är bättre än produkter som är billiga och som inte är miljömärkta.

9. Resonera om skillnader och likheter mellan ”vanlig” mobbning och nätmobbning.

Mobbning innebär att det händer i den verkliga världen. Att det inte sker på internet. Medan nätmobbning sker på internet. Internetmobbning sker oftast när någon skriver något kränkande som sårar en. Men oftast är det så att personen som skrivit något sådant inte vågar säga det på riktigt. Medan ”vanlig” mobbning sker i riktiga världen. Mobbning i den verkliga världen kan vara psykiskt och både fysiskt. Att en person till exempel slår en eller ger en blickar. Dessutom att personen säger något taskigt eller kommenterar om personen.

Några likheter är att både vanlig mobbning och nätmobbning leder till stora händelser. Dvs personen kan börja skada säg för den mår så dåligt tillexempel. Eftersom nätmobbning sker via internet betyder det inte att det inte är lika dumt som på verkligheten. En skillnad är att nätmobbning sker på internet och vanlig mobbning sker utanför internet.

En skillnad kan vara att nätmobbning kan ske anonymt. Det händer oftast inte så i den vanliga mobbningen. Den vanliga mobbningen så brukar man inte vara anonym och kan inte vara det heller.

På internet kan man säga saker som man inte vågar säga i verkligheten. Men vanlig mobbning så kan man säga saker ansikte mot ansikte vilket betyder att man också skulle kunna göra det på internet.