söndag 11 december 2016

Miljöhoten

Växthuseffekten

Växthuseffekten är den uppvärmning som sker vid jordens yta. Gaser i atmosfären släpper igenom det mesta av solens strålar som sedan värmer upp jorden. En del av värmen fångas upp av växthuseffekten och blir kvar på jorden. Gaserna har i princip samma funktion som ett glas i ett växthus. Växthuseffekten är nödvändig eftersom utan den skulle jordens medeltemperatur vara omkring minus 19 grader.

Förbrännings av biobränsle såsom ved eller biogas ger koldioxid. Men den koldioxid som tagits upp från atmosfären när biobränslet växte och skulle ha frigjorts om biobränslet förmultnat. Det kretslopp gör att förbränning av biobränsle inte ger något nettotillskott av koldioxid till atmosfären.

De följer som växthuseffekten kan ge är att medeltemperaturen ökar över hela världen och får fler konsekvenser. Havsytan kommer att stiga och stora förändringar sker kring vindriktningar. När jordens medeltemperatur ökar så värms haven upp. Glaciärer och polarisar börjar att smälta. En temperaturökning på 3 grader kan höja vattenståndet i havet med runt 0,5 meter. Vilket ger stora konsekvenser.

Korallreven som är havens artrikaste ekosystem och en försörjningskälla för många människor drabbas hårt av den globala uppvärmningen. År 1998 var temperaturen i Indiska oceanen väldigt högt och resulterade till massdöd av koraller.

Flera konsekvenser är att det blir en förändrad nederbörd. Eftersom de lite mer varmare och torrare områden i världen gör att växthuseffekten blir ännu varmare och torrare. Det leder till att de som bor i de länderna har svårare att odla och därför minskas tillgången av mat.

Åtgärder mot växthuseffekten skulle kunna vara att minska användningen av fossila bränslen. Men dock är användningen av fossila bränslen central för dagens levnadsstandard. Därför blir det ännu svårare att ändra på det. Ett annat sätt är genom att koldioxiden löser sig i havsvattnet och lagras senare i andra former. Bland annat har försök gjorts i Norge med att pumpa ner koldioxid under havsbotten som bildats när man tagit upp all naturgas och olja. Detta kan vara en metod att vinna tid. Även om det inte är någon långsiktig hållbar lösning.

Ozonhål i atmosfären

Ozonskikt är ett skikt av ozon som finns i den övre delen av atmosfären i stratosfären. Lagret innehåller bland annat ozonmolekyler och varje molekyl är sammansatt av tre syreatomer som har en förmåga att ta upp de för oss skadliga ultravioletta strålarna av solen. Ozonlagret är som ett filter och den ultravioletta strålningen från solen har en uppgift att skydda jorden.

Utan ozonskiktet skulle aldrig något biologiskt liv att finnas och kunna förekomma på jorden. De senaste decennierna har ozonskiktet dessutom börjat att tunnas ut. Vi människor har i emellertid rubbat den naturliga balans genom sina utsläpp av för ozonets skadliga ämnen. Vid ett utsläpp av ozonnedbrytande ämnen så påverkas balansen i atmosfären. Ozonlagret tunnas ut och mängden av UV-strålning som når vår jordyta ökar. Ett problem med ozonskiktets uttunning är att de skadliga UV-strålarna från solen lättare tar sig ner till jorden.

Ozonskiktets uttunning har skapat ett allvarligt miljöproblem. Orsaken till att det har skett en uttunning beror på att mänsklighetens utsläpp av ozonet skadliga ämnen som CFC-gaser som är även kallade freoner. Dessa bryter ozonet i snabbare takt än vad det nytt kan produceras. Ozonskiktet bryts ned av utsläpp på jordens yta av kväveoxider och andra föroreningar som flygplan på en hög höjd släpper ut i stratosfären.

De följder som ozonlagret kan ge är att UV-strålningen kommer att öka och därmed orsakas det skador. Det kan ge skador på material som plaster och gummi. Men det är mer känt att det förmodligen ger skador på ett biologiskt material. Det kan ge genetiska förändringar med cancer. Ozonet är vårt skydd mot UV-strålningen och ifall ozonlagret blir tunnare så ökar mängden UV-strålning mot oss och kan därför orsaka hudcancer.
Dessutom en ökad produktion av viktiga grödor och störningar i vårt ekosystem. Eftersom ozon är en kraftig oxidator så innebär det att det lätt reagerar på många andra ämnen. Följden av det är att det kan ske en skada eller att ämnen som oxideras ändrar karaktär. Som gummidäck, det blir sprött och faller sönder. Även färger bleknar och växter skadas.

Det är ganska svårt att komma tillrätta med problemet. För att blir av med hotet så måste alla hjälpas åt. Alla i världen måste ta sitt ansvar. Det finns många internationella överenskommelsen som är bra. Det gäller t.ex att man skall minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen från höghöjdsflyget. Dessutom bör näringslivet ta ett globalt miljöansvar för sina produkter och säkerhetsställa att de inte innehåller några ozonnedbrytande ämnen.
Ett av de största hoten mot ozonskiktet är fortfarande höghöjdsflyget som släpper ut ozonnedbrytande kväveoxider direkt i stratosfären.

Försurning av sjöar, skog och mark

Försurning innebär att pH-värdet i vattnet är lägre än vad de skulle kunna ha varit utan en mänsklig påverkan. Försurning av mark, sjöar identifierades som ett allvarligt miljöproblem i Skandinavien och i vissa andra delar av världen. Försurande ämnen leder till att det avrinnande vattnet från skogsmark blir surt och aluminiumrikt.

Den huvudsakliga orsaken till försurning är den omfattande förbränningen av svavelhaltig kol och olja under 1900-talet. Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Naturliga försurningen är en långsam process som påbörjades efter den senaste istiden. Efter isavsmältningen så minskade långsamt mängden basiska ämnen i marken till följd av urlakning och upptag i vegetationen bland annat. Det tillfördes dessutom vätejoner från växternas näringsupptag samt naturliga syror från nedbrytningen av växtmaterial. Denna process medförde en naturlig sänkning av pH-värdet i marken och sjöar.
Orsakerna till att det har skett är på grund av människans bidrag till en försurning som är främst orsakad av utsläpp vid förbränning av kol och olja.

Försurning kan komma genom en naturlig process. Vind, vatten och olika organismer påverkar och förändrar jordarna. Naturliga försurningen är orsakad av framförallt rötterna och markorganismernas andning och tillskott av löv, barr och jord. En felaktig hantering av gödsel i lantbruket är en huvudorsak till utsläppen av ammoniak i utsläppen. De största och viktigaste orsakerna till problemen med försurning är kväveoxidutsläpp från trafiken, förbränning av svavelhaltiga bränslen och intensiv markanvändning.

De följder som försurning kan ge är att när marken försuras utlakas viktiga näringsämnen, vilket försämrar markens produktionsförmåga och det innebär att det blir en minskad tillväxt i våra skogar. Metaller frigörs också, det kan skada nedbrytarna i marken som fåglar och däggdjur högre upp i de näringskedjorna. Dessutom människan. Vi människor drabbas genom att höga halter av svaveloxid har orsakat olika slags lungskador. Lungskadorna påverkar andningsfunktion och syreupptagning så leder till ökade sjukdomstal och dödstal. Försurningen kan dessutom påverka vår hälsa genom att metaller frigörs.

Vad den ökade försurningen kan ge för följder är att vätejonerna driver bort viktiga närsalter. Mikroorganismerna kan skadas och det leder till sämre nedbrytning vilket ger sämre tillgång på närsalter. Följderna kan vara såsom att spindlarna minskar i antal och det blir sämre tillgång på föda för vissa fåglar. Många djurarter, alger och högre växter i sjöar slås också ut.

De åtgärder som finns för att minska försurningen kan vara att få ner utsläppen av svaveloxid, kväveoxider och ammoniak. Kalkning kan vara ett sätt att dämpa effekterna av försurning. Efter nästan tre år så är större delen av den kalk som tillförts en sjö förbrukad. Kalkningen måste upprepas några års mellanrum så länge de försurande ämnena fortsätter att falla ned.
De saker man själv kan göra för att minska försurningen kan vara att välja cykel för korta resor istället för buss eller tåg. Köpa miljömärkt el och att se till att ens företag inte använder elektricitet som genereras av fossila bränslen.

Övergödning och syrebrist i hav

Övergödning är ett utbrett problem i sjöar, vattendrag och havsområden. Vad övergödning för är att det försämrar vattenkvaliteten och kan i vissa fall orsaka syrebrist.

Det övergödning ofta leder till är att den ger en ökad produktion av växtplankton och fintrådiga alger. Under sommartid kan övergödning leda till massförökning av växtplankton som även är kallat för algblomning. En kraftig algblomning kan göra vattnet fläckvis, grynigt, strimmigt, grön- eller brunfärgad. När produktionen av organiskt material överstiger den normala konsumtionen i systemet så kommer överskottsmaterialet att ej brytas ned. Då drabbas det stora bottenområdet av syrebrist.

Förbränning av fossila bränseln bidrar till övergödning. Vid förbränningen så oxideras det kväve som finns naturligt i luften till så kallade kväveoxider och som sedan kan omvandlas till kväveoxid och därefter salpetersyra i atmosfären.
Orsakerna är utlakning till sjöar och vattendragav kväve och fosfor från jordbruksmark. Kväveavgång till luft, i form av ammoniak från stallgödsel.

En åtgärd är att minska och förändra gödselanvändandet inom jordbruken och djurhållningen. En stor del av den ammoniak som avdunstar från jordbruket gör det pga dålig hantering av naturgödsel. Genom en relativt enkel åtgärd så kan man minska utsläppen.
Saker som vi kan göra är att använda tvättmedel utan fosfat om avloppsvattnet går till ett kommunalt reningsverk. Att åka kollektiv, inte överdosera då man tvättar. Att använda miljövänliga bränslen.


De följder som övergödning kan leda till att havets känsliga ekosystem förändras. Många växt och djurarter kan inte anpassa sig till de förändringarna och drabbas hårt och går under.

söndag 27 november 2016

Pjotr Tjajkovskij

Pjotr Tjajkovskij var en tonsättare som kom från en medelklassfamilj i Votkinsk (centrala Ryssland) och med rötter i Ukraina. Han föddes den 7 maj 1840 enligt n.s och dog 6 november 1893 enligt n.s, han blev 53 år. Tjajkovskij var en kompositör som också kallas för tonsättare. En person som komponerar musik. Han bodde med sin mamma Alexandra Andrejevna Tjajkovskij och sin far Ilja Petrovitj Tjajkovskij. Fadern var översyningsman för de statliga gruvorna där. Pjotr var det andra barnet i en följd av syskon – hans äldre bror Nikolaj Iljitj föddes 1838, hans enda syster Alexandra Iljinisjna föddes 1842, hans ena yngre bror Ippolit Iljitj föddes 1843 och sist föddes tvillingbröderna Anatol och Modest Iljitj 1850. Tjajkovskij hade redan sedan barnsben visat en musikbegåvning men han började först vid 21 års ålder att ta musiken på allvar. På förslag av sin lärare Anton Rbinstein erböjds han 1866 en tjänst som lärare i harmonilära vi det nyöppnade konservatoriet i Moskva.

Tjajkovskijs musikaliska utbildning var strikt akademis och byggde på en västeuropeisk grund. Efter tolv år som lärare vid konservatoriet så ägnade Tjajkovskij resten av sitt liv till att komponera. Han hade inga stora ekonomiska problem men ota under psykiska störningar som orsakade av hans homosexualitet. Till exempel ett kort och misslyckat äktenskap samt ett halvhjärtat självmordsförsök och en märklig relation till mecenaten och mångåriga brevvännen som han hade. Som hette Nadezjda von Meck från (1831-94), som han aldrig hade träffat personligen.

Den 6 november 1893 enligt n.s, nio dagar efter succépremiären på den sjätte symfonin så avled Tjajkovskij i Sankt Petersburg. Den ”officiella” dödsorsaken var från första början kolera, han hade antagligen ha ådragit sig genom att dricka förorenat vatten några dagar tidigare. Men det dröjde ej länge förens det började dyka upp idéer om självmord. Det var många gissningar såsom: Hur kunde Tjajkovskij har varit så dum att han hade druckit vatten som ej hade kokats samtidigt som en koleraepidemi som härjade den staden på den tiden?

Flesta konspirationsteorier grundar sig att kompositören var homosexuell, vilket han gjorde allt för att försöka dölja. En berömd hypotes som presenterade så sent som 1979 gick ut på att Tjajkovskij dömdes att begå självmord för att en sluten grupp som var hans f.d skolkamrater. Som möttes i en hedersdomstol för att avgöra hur det faktum att kompositören hade gjort olovliga närmanden mot en ung man skulle bemötas. Tjajkovskij acceptera domslutet och därefter tog han sitt liv. Förmodligen genom att svälja arsenik.

Men det finns inga belägg för hypotesen, inte heller att Tjajkovskij skulle haft idén att ha tagit sitt liv på order av tsaren, eller att ha skulle ha begått självmord till följd av en personlig livskris. Det finns dessutom hypoteser på att koleradöden i sig var ett självmord, till följd av olycklig kärlek.

Tjajkovskijs repertoar är så pass populär vilket ej är konstigt. Han förmådde kombinera svepande, kolossala orkesterljud med en direkthet och en lättillgänglig melodik som etsar sig snabbt fram i minnet. Hans mest välkända verk är hans tre baletter. Som de alla tre tillhör de tio mest framförda klassiska baletterna än idag. Svansjön 1877, Törnrosa 1890 och nötknäpparen 1892. Hans mest kända melodier är den som inleder andra akten ur Svansjön. Kompositörens kärlek för melodier kommer fram tydligt, dvs hans förmåga att orkestrera och färglägga så att det starka melodiska materialet kommer till sin rätta. De flesta verk som Tjajkovskij har skapat är bekännelsemusik där han berättar om sig själv. Om sina känslor och om sitt problemfyllda liv. Ett expempel på ett verk han har gjort är var åt Nadezjda von Meck som var Tjajkovskijs beundrarinna. Hon beställde flera verk från honom och gav honom ett årligt underhåll på 6000 rubel i runt 14 år så att han kunde ägna sin tid åt kompositionen. Men dock fanns det ett villkor. Att det aldrig skulle träffas. Som ett tack gjort Tjajkovskij sin fjärde symfoni ”Min bästa vän” 1877 åt Nadezjda von Meck.

Romantiken:
Romantiken och den musik som skrevs då har i detta fallet inget med kärlek att göra. Utan är ett estetiskt koncept som har fått sitt ursprung genom konsten och litteraturen. Romantiken varande ungefär mellan 1815 och 1910.

Musiken i romantiken beskrevs på olika sätt. Att det blev en friare form och design. Dvs att man gav form åt en musikaliskt stycke ej handlade längre lika mycket om att följa just ett recept. Utan att det blev mer personligt att ge utrymme åt mer intensiva musikaliska känslouttryck.

Under romantiken blev melodierna mer lyriska och rörliga än förut. Melodier under klassicismen tenderade sig att röra sig huvudsakligen stegvis, ton för ton. Men under romantiken så blev intervallen och hoppen större. Det blev större orkestrar, det tillkom allt fler instrument under romantiken och orkestrarna växte.

Pjotr skrev en ouvertyr = ett kort instrumentalt stycke som oftast är för orkester som spelar som öppning till bl.a musikteaterilska verk. Som heter 1812. Nikolaj Rubinstein hade beställt verket inför en konst och handelsutställning år 1882. Men Tjajkovskij var inte inspirerad för uppgiften och skrev, “Ouvertyren kommer att vara mycket hög och bullrig, men jag skrev den utan några varma kärlekskänslor och därför kommer den troligen inte ha några konstnärliga värden”. Hans verk 1812 ät till minna av den misslyckade franska invasionen av Ryssland och Napoleon den 1s förödande reträtt. Stycket är bl.a mest känt för sekvensen med kanoneld som ibland vid utomhusförande spelas med riktiga kanoner.

I det stycket framförs det med en mängd av instrument, flöjter, oboer, klarinetter, fagotter, tuba, trumpeter altfioler, fioler cellos, cymbaler, tamburin och triangel. I vissa fall även riktiga kanoner. Dessutom finns det ett tydligt händelseförlopp i 1812. Själva stycket börjar väldigt dystert och hopplöst med bara fioler och cellos. Därefter försöker Frankrike att invadera Ryssland och då blir musiken mer dramatisk. Därefter för man ett kanonskott som hörs genom ouvertyren.

Tjajkovskij var en romantik kompositör och romantikens slagord var fantasi, känsla, upplevelse och längtan. Under romantiken hände det mycket  världen, flera revolutioner och industrierna ökade. Man ville komma ifrån verkligheten och hitta den sanna människan och visa uttryck för känslor.

Romeo och Julia är en fantasi-ouventyr som är skriven av Pjotr Tjajkovskij. Den bygger på Skahespears pjäs med exakt samma namn. Själva kompositionen är skriven i sonatform. Sonatform= att det finns tre olika delar, den första och sista delen är likadana. Man börjar först med att presentera huvudtema och sedan ett sidotema och tillslut en slutgrupp = första delen. Sedan i andra delen så bearbetar man huvudtemat och en övergång för att kunna komma in på den sista delen som är likadan som den första. Flöjten symboliserar Julia och engelska hornet symboliserar Romeo.