Möbel Mute

Klicka här för att komma till min powerpoint

Livscykelanalys NO - Mute

Spånskivan:

Spånskivan är tysk, men det är ganska naturligt i Sverige som skogsland har blivit något av en föregångare när det gäller tillverkning. Själva råmaterialet är nämligen spån eller träflis som till en stor del består av restprodukter från sågverk och andra industrier som bearbetar trä.

Själva spånskivor är uppbyggd av träspån och bindemedel. Vid tillverkning av spånskivor så pressad de limbelagda spån samman till stora skivor. Bindemedlet är normalt karbamidlim eller urealim. Men för fuktbeständiga spånskivor så förstärks limmet med melamin.

Det limmet som används i spånskivor heter karbamidlim (urealim). Det säljs normalt som pulver som blandas med vatten. Limmet innehåller en liten mängd fri formaldehyd som en del människor är känsliga för.

Själva spånskivan tillverkas i en kontinuerligt löpande bana där lager av limbelagda och grova spån i olika skikt pressas och härdas därefter med värme.

Spånskivan tillverkas av träspån som antingen kommer från skogsråvara eller återvunnet material som till exempel skåpsstommar.

Ifall spånskivan ska tillverkas av skogsråvara så måste man avverka skog. Vilket är dåligt för miljön då skogen är bland annat ett hem till många arter som vi måste bevara samt att träet omvandlar koldioxid till syre vilket dessutom är väldigt viktigt för oss människor plus djur för att kunna leva på denna planet. Men såklart kan man också förhindra problemet genom att plantera nya träd. Man skall också tänka på att man inte avverka för mycket trä på en gång. Just eftersom hela ekosystemet kan rubbas av det. Därefter transporteras träet till ett sågverk vilket släpper en mängd avgaser, det släpps dessutom ännu mer ifall det är längre sträckor. När träet är i fabriken så börjar man att såga det och sönderdela träet till fiber så det blir till spån och små delar. Tillslut så använder man de spån som finns och mosar det så att det blir en skiva. Man skall inte heller glömma att när man fäster ihop spånskivan så använder man sig av lim, ett bindemedel som är kallat för karbamidlim.

Ifall man skall tillverka spånskivor av återvunnet material så är det nästan samma progress men bara att man istället använder sig av det återvunna materialet för att skapa spånskivan.

Trä är mer hållbart ä andra byggmaterial och dessutom är miljöpåverkan lägre än påverkan från alternativa material. Att använda mer trä är bra när det bland annat gäller klimatförändringen. Just eftersom materialet kommer från en förnybar källa och är uppbyggt av koldioxid, som hålls borta från atmosfären. Trä kan dessutom användas som en förnybar energikälla efter sin livstid och därför betyder att det innebär att koldioxid avges tillbaka till atmosfären.

Den största skillnaden mellan en spånskiva och en träfiberskiva är att bindemedlet i en spånskiva för det mesta är karbamidhartslim medan det i en träfiberskiva till övervägande del är vedens naturliga medel lignin som binder.

Det dåliga med karbamidlim så avger det vanligen höga doser formaldhyd till inomhusluften. Även ifall träfiberskivor är lite bättre just eftersom de inte använder sig av den lim i spånskivan så väljer jag ändå spånskivan. Eftersom att båda i stort sett framställs av likartat råmaterial.

Klimatpåverkan av trä:

Först tar skogen upp koldioxid från atmosfären. Därefter binds kol i trämaterialet och av detta avges det en stor del koldioxid när biomassan bränns för bioenergi som används för att tillverka träprodukter. Sedan blir resten av kolet lagrat i produkten i flera år. Därefter avges som koldioxid när materialet bränns för energiåtervinning efter den byggnadens rivning. Vilket påverkar miljön en hel del.

Polyestervadd:

Polyetervadd är den vanligaste typen av vadd. Den används ibland annat bäddmadrass som ger ett mjukt komfortskikt närmast tyget i bäddmadrassen. Men den kan dessutom användas i andra material. Polyetervadden består av polyesterfiber som kardas och läggs upp i lager till önskad ytvikt.

Vid uppvärmning av vadden så smälter dessa fibrers ytskikt och fixera till de övriga fibrerna i vadden.  Processen ger en fördel att det ger en vadd som består av 100% polyester eller lim, så andra kemikalier behövs inte användas. Vadden kan då smältas ned och göra ny råmaterial för ny polyester vilket betyder att materialet är fullt återvinningsbart.

Polyeter är ett annat namn för skumplast. Materialet framställs av polyol och isocyanat som är petroleumbaserade kemikalier. Ifall dessa kemikalier sammanblandas under specifika förhållanden så bildas det ett skummaterial av slutna klotformade celler.

Polyester tillverkas av ett icke förnybart material/olja. Det materialet är energikrävande att framställa och bryts ner väldigt långsamt i miljön. Återvunnen polyester är dessutom ett väldigt mycket bättre alternativ än material av ny så kallad ”virgin” polyester.

Själva byggdelarna i polyester är etenglykol + tereftalsyra + tillsatser. De två första delarna är inte farliga så polyester är inte en farlig plast helt enkelt. Men däremot kan ju tillsatserna vara hälso- eller miljöfarliga beroende på vad tillverkaren väljer att stoppa i.

Träplugg

Träplugg är ett väldigt bra val. Eftersom det är en annan modell för skruvar. Träpluggar är gjorda av trä och är dessutom väldigt hållbara. Oftast är träpluggar gjort av trämaterialet björk. Ifall man skall avverka ett trä som björk så avverkar man det från bland annat avverkningsmaskiner. Vilket såklart drivs av fossila bränslen vilket släpper ut en mängd koldioxid. Sedan måste träet dessutom transporteras ut ur skogen med en lastbil vilket också är energikrävande.

När den har skickats iväg till den fabrik så börjas det med att göra de träpluggarna.

Möbeltextil Ledal (Ull och Linné)

För mig är det helt uteslutet att arbeta med bomullsbaserade textilier eftersom dessa är väldigt energikrävande i produktion samt att det används väldigt mycket besprutningsmedel och vatten för att kunna framställa bomullen. Därför valde jag ull istället just eftersom det inte kräver lika mycket resurser för att kunna framställa samt behövs det knappt några kemikalier.

Det tyg jag valde består 70% av ull och 30% Lin. Ull består av fibrer från fårens päls. Det är därför ett slitstarkt material med många naturliga fördelar. Ullen står emot fläckar i högre utsträckning än andra fibrer. Ullfibern har dessutom en relativt hög slitstyrka. Ullen är naturligt svårantändlig vilket betyder att det inte behövs någon kemisk behandling. Den är också förnyelsebar och dessutom biologiskt nedbrytbar.

Ull är från får. Processen börjar med att man klipper av ullet från fåret. Kan dessutom notera att det är väldigt bra att klippa ullen från fåren. Enligt lagstiftningen står det att det måste klippas mins en gång om året, men de flesta fåren mår dessutom bättre ifall man klipper mer än en gång per år.

Efter att man har klippt ullen så sker själva processen maskinellt och helautomatiskt. Ullen matas in i en ända av fabriken, den rensas, kardas och rullas ut till till en jämn skikt tjocklek som beställaren vill ha. Sedan rullas det upp på stora rullar i fabriken.

Men såklart så innehåller ull betydande mängder orenheter som måste tvättas bort, speciellt ullfett. Det bryts ner långsamt och avloppsreningen måste vara väl avpassad för att ulltvätten inte ska kunna ge upphov till en mängd stora utsläpp av t.ex syreförbrukande ämnen. Den svenska ullen har flera fördelar även om den är grov för att kunna stickas till tunna plagg, (men dock väldigt bra för möbler). Just eftersom jag behöver den grova ullen för att tillverka Mute.

Det som är bra med ull är att det är ett naturmaterial som värmer när det är kallt, svalkar när det är varmt och har dessutom antibakteriella egenskaper.

I det tyg som jag valde så består det också 30% av Lin. Lin är ett bättre material för bomull ur miljösynpunkt just eftersom linodling inte kräver lika mycket kemikalier som bomull kräver. Lin är som bomullen en växtfiber men som jag sa så är den ur miljöpåverkan betydligt mycket mindre. Lin i jämförelse med bomull besprutas i mycket lägre grad och behöver heller inte vattnas i samma omfattning. Lin har en hög absorptionsförmåga vilket göra att den känns sval.

Lin är en ettårig ört. Den odlas i länder som Kina, Nederländerna, Frankrike och polen. Materialet odlas i ganska regnigt och sval klimat. Linet kan klara sig bättre utan bekämpningsmedel och det krävs heller inte lika mycket gödning och därför kan påverkan på miljön vid odling hållas låg.

När linet ska rötas vilket innebär att linet skall fuktas för att ruttna, så måste man välja rätt metod för att undvika negativa miljöeffekter. Sedan när linet skall bråkas och skäktas så krossar man linstjälkarna och separerar fibrerna från dem. Därefter häcklas linet som innebär att man kammar för att få bort det oanvändbara material.

Bomull

Jag valde att inte använda bomull under processen. På grund av olika skäl. En anledning är att bomull odlas oftast i tropiska och subtropiska regioner och eftersom odlingen oftast sker i torra områden där sötvatten är en bristvara krävs det konstbevattning av stora ytor.

Under odlingsprocessen så används det stora mängder jordbrukskemikalier. Enligt en världshälsoorganisation så är de flesta bekämpningsmedel för bomullsodling väldigt skadliga.

En stor mängd av den bomull som odlas är till mestadels genmodifierad. Bomullen odlas antingen av ett litet antal stora maskindrivna jordbruk från länder som bland annat USA, Australien, Brasilien eller av flera miljoner småbönder från länder i Kina, Sydasien och dessutom Västafrika. Dessa är skälen till varför jag valde att ta bort bomullen i mitt projekt även ifall jag hade tänkt på det en hel del. Men det finns flera skäl till att undvika att använda bomull när jag skulle skapa en fåtölj.

Lim

Min möbel kräver lim eftersom när jag ska sätta ihop träpluggarna, så krävs det lim för att göra den stadigare. Tvåkomponentslim som ofta innehåller miljö och hälsofarliga kemikalier verkar inte  bra för min möbel. Därför valde jag trälim istället även ifall de lim i helhet inte är så bra. Men det som är bra med trälim är att det är miljövänligt, utan lösningsmedel. Frånvaron av lösningsmedel gör produkten mycket miljövänlig.

När jag skall välja den stort trälim så kommer jag välja från märket Casco. Eftersom märket bedriver ett offensivt miljöarbete. De försöker att alltid ligga steget före med råvaror och produktionsmetoder som är vänliga för miljön och hälsa.

http://www.husbyggaren.se/vilka-amnen-har-du-byggt-in-i-huset/

http://www.dinbyggare.se/spanskivor-och-trafiberskivor/

http://www.husbyggaren.se/vilka-amnen-har-du-byggt-in-i-huset/

http://rolflovgren.se/RL-MDH/Kurser/KPP039/KursPM%20ht%202010/AS_Baddmadrasser.pdf

https://kontakt.naturskyddsforeningen.se/org/naturskyddsforeningen/d/vilken-miljopaverkan-har-tillverkning-av-polyester/

http://www.ceos.se/sv-SE/Materialkunskap/Sp%C3%A5nskiva

http://norrgavel.se/inredningsdetalj/mobeltextil-linne-fransk/

http://www.varnamoofsweden.se/blogg/ullens-vag-till-tacket/

http://www.grundskoleboken.se/wiki/Ullens_v%C3%A4g_till_vanten

https://www.kristianstad.se/upload/Forvaltningarna/Mhk/Infoblad/Ekomode.pdf

http://media.schoenox.net/casco/brochures/120111-trlimsbroschyr-klar.pdf

Wikipedia:

Källan wikipedia är en av de osäkra källorna jag använde mig av. Just eftersom det är öppet för användarna att redigera artiklarna. Men dock har jag varit extra noggrann med informationen, den har stämt med den fakta jag har jämfört med och därför har jag valt att lita på den information som står.

Sedan är det ganska svårt att redigera i artiklarna och skriva något som inte alls stämmer, annars tar ändringarna bort från hängivna användare. De flesta som skriver på wikipedia är sakkunniga och de hänvisar till att alltid se till att den information som står är korrekt. Dessutom så kan man se i wikipedia att artiklarna är med ämnesrelaterat språk med bra struktur och språk som verkar komplett. Jag använde mig inte så mycket av Wikipedia men ifall när jag väl använde det så jämförde jag källan med andra lite mer säkrare källor för att kunna använda mig av rätt information.

Jag anser att Wikipedia är en trovärdig källa till mestadels. Inte alltid men ifall man jämför den med andra källor och ser att båda hemsidor säger samma sak så kan man lita på Wikipedia.

National Encyklopedin

Det är en kontrollerad och säker källa. Ne.se är en väldigt säker källa på grund av många olika anledningar. Allt som står där är skrivet av sakkunniga och man behöver tillstånd för att göra det. Dessutom så läs texterna dessutom igenom för att se till att informationen är alltid korrekt. En nackdel med NE.se är att det ej står något datum på när artiklarna publiceras och ändras. När man ej vet när texten uppdaterades så är det svårt att veta hur relevant den är.

Som är de riktiga namnet är ett företag med många anställda som är kunniga i det de gör. NE har funnits relativt länge och är en seriös källa då det uppkom genom ett samarbete mellan seriösa parter.

Man kan dessutom välja ifall man vill ha en lång eller en kort text, ifall man då vill ha en mer detaljerad text och lära sig mer på djupen eller en lite kortare för att få överblick på själva ämnet. Dessutom kan man se vem som har skrivit artikeln, för att därefter kolla upp författaren för att se i vilket område den experten har fördjupat sig i. Källan NE.se stäms överens med alla de källor jag har jämfört som är relativt trovärdiga och så är den skriven på ett objektivt vis.

Källan NE.se är en väldigt relevant sida just för detta arbetet eftersom den innehåller mycket information om det som jag vill skriva om och är dessutom väldigt användbart. Jag försöker alltid att börja med NE.se som huvudkälla och sedan försöka jämföra med andra källor för att få en så säker information som jag kan. Det är bra att använda sig av NE.se eftersom man får en överblick på vad som är sant och en information man kan lita på. Sedan måste man ju också vara kritisk mot de källor man använder sig av. Så eftersom NE.se är en trovärdig källa så kan man först börja jämföra med NE först och sedan försöka jämföra med andra källor för att se ifall den information på de andra källor är sanna.

Naturskyddsföreningen:

Till mitt arbete har jag dessutom använt mig av naturskyddsföreningen. Hemsidan är en ideell förening som jobbar för hållbarhet som avråder från miljöfarliga ting och uppmuntrar mindre miljöfarliga produkter. Naturskyddsföreningen vill bevisa att de har rätt, att ge en bild på vad som sker och vad som är rätt. Jag har aldrig använt mig av denna källa tidigare men sidan verkade en hel del trovärdig. Hemsidan verkar relativt professionell. Jag känner att hemsidan är seriös och ambitiös då det står mycket. Hemsidan håller sig till ett ämne och innehåller dessutom välutvecklad information om det. Dessutom så är naturskyddsföreningen en känd källa som brinner och har engagerade medlemmar som brinner för ämnet. Källan är relevant för mitt arbete.

ISS

International Space Station som även är förkortat till ISS är en internationell rymdstation. ISS drivs av Canada, Europeiska rymdorganisationen ESA (där Sverige ingår=, Japan, USA och den Ryska federation. Rymdstationen ägs av flera stater och alla som arbetar där måste både tala ryska och engelska helt flytande. Eftersom det är väldigt viktigt att inte missförstå varandra varandra. ISS funkar som ett observatorium och ett laboratorium. Det används även som en verkstad där rymdutrustning kan förbättras och repareras.

ISS går i en bana 400 km ovanför Jorden. Det är inte så högt men dock är säkerheten större och frakten blir enklare ifall avståndet inte är för stort. Ytan av rymdstationen är lika stor som en fotbollsplan. Den består av åtta delar. De skjuts upp var för sig och monteras ihop när alla delar är på plats i rymden. Dessa delar får el från åtta olika solpaneler med en sammanlagd längd på 109 meter.

Den första delen av ISS, Zarja sändes upp den 20 November 1998 med en rysk Protonraket. En annan del som heter Unity sändes upp och dockades med Zarja samma år men i december. Det har ytterligare bidragits med flera moduler och totalt är det 15 trycksatta moduler sammankopplade. Stationen förväntas att vara helt färdig år 2017.

När stationen blir färdig så förväntas det att massan ska vara 420 ton, samt en trycksatt volym på 1200 kubikmeter. Själva stationens bana lutar 51,6° mot ekvatorsplanet och höjden över jordytan kan variera mellan 370 och 460 km. Sedan 2 november år 2000 har stationen varit bemannad med minst två personer och sedan den 29 maj 2009 är ISS totalt bemannad med minst sex personer. De första bemanningsmännen kallade själva stationen för Alpha, dock användes detta endast under deras uppdrag.

ISS omloppsbana skiljer sig från 51,6 grader från ekvatorns plan. Själva omloppstiden är runt 92 minuter, 25 januari år 2015 hade den genomfört över 96 000 varv sedan själva uppskjutningen.

Höjden varierar från 370 till 400 km vilket innebär att ISS oftast behöver en liten ”knuff” för att inte behöva åka in i atmosfären. Men dock så hade en högre bana medfört att man inte hade behövt att knuffa upp stationen då och då. Men just på grund av praktiska och säkerhetsmässiga skäl gjorde att man valde en lägre bana. Nuvarande höjden är väldigt lätt att nå med alla raketer som är inblandade i projektet och bygget av stationen. Men dock varierar även den faktiska höjden över tiden med flera kilometer på grund av en atmosfärisk friktion och korrigeringar görs även med hjälp av antingen ISS egna raketer eller antingen någon dockad rymdfarkost.

Syftet med rymdstationen är tillämpad för forskning. Bland annat bland saker som medicin, biologi, fysik, astronomi och meterologi. ISS är speciellt lämpad för försök och saker som utnyttjar tyngdlöshet. Rymdstationen utveckla och tekniker för montering av stora strukturer i rymden. Rymdstationen skulle också användas som en språngbräda för att kunna utgöra färder. För ett mål i solsystemet.

Enligt en svensk studie ser man hur astronauternas hjärtan och lungor påverkas. Det är en del av forskningen att undersöka strålning från solen och utifrån rymden och att kunna studera Jorden. Detta ger oss många frågor dessutom. Bland annat hur det egentligen är för oss människor att kunna bo i rymden. Kommer det att skada vår kropp? Fungerar det? Dessutom ställs det massor med frågor ifall vi verkligen kan leva på en annan planet än just Jorden. Hur kommer det att gå till? Kommer vi inom kort kunna bosätta oss på en annan planet? Det finns så många frågor och därför är det en väldigt bra fördel med ISS. Ett sätt för oss att kunna se hur det egentligen är och att kunna få svar på de flesta frågor om liv på en annan planet.

Stationens kostnad har fått massor med kritik på grund av dennes väldigt höga kostnad. Den har kostat runt 100 miljarder dollar innan den är klar.

Vår förste svenske astronaut Christer Fuglesang var den första som åkte upp till ISS och dessutom de förste svenske som åkte upp till rymden. När man väl har åkt upp till rymden så brukar promenera en hel del. För Fuglesang så varade promenaden i 6,5 timmar. Han fick under den tiden se fyra soluppgångar.

Mina åsikter:

Själv så anser jag och tycker själv att ISS är verkligen ett bra sätt för oss människor att få kunna lära känna vår jord, rymden på ett bättre sätt. Ett sätt och ett snäpp mot en stor utveckling och forskning. Utan ISS så skulle vi inte ha kunnat få ta reda på så många frågor som vi har fått besvarade idag eller som vi kommer att få besvarade inom en snar framtid. Vi har under en väldigt lång tid tänkt på många frågor om rymden. Frågor som att ifall det finns något liv på någon annan planet eller ifall vi människor kan bosätta oss på en annan planet som mars. För att dessa frågor ska besvaras så måste man ständigt vara aktiv i rymden. Det är faktiskt en väldigt bra fördel för oss människor att kunna ha folk i rymden för att se ifall människors kropp påverkas av den miljö i rymden. Frågor som ”kan en människa leva normalt på en annan planet eller miljö än Jorden?”. Det är egentligen inte så enkelt att bara skicka ut människor i rymden och förvänta sig att deras kroppar kommer att fungera likadant som en människa på Jorden. Kanske lungorna försämras ifall man är i rymden? Det finns så många frågor som måste besvaras innan vi människor beger oss ut.

Men min åsikt om kostnaden då? Jag har väldigt olika åsikter kring kostnaden av ISS. När jag kollar runt bland olika hemsidor så ligger själva kostnaden på ISS runt 100-150 miljarder dollar. När man verkligen tänker efter så är det jättemycket pengar. Kostnaden är så pass mycket att man inte förväntar sig eller kan ens föreställa sig att det skulle ha kunnat kosta så mycket.

Det finns enligt mig ett flertal fördelar med priset och även ett par nackdelar. Fördelen med det hela enligt mig är att vi verkligen behöver hitta ett sätt att kunna få hitta någon sorts utveckling, forskning om rymden. Därför är det enligt mig en väldigt bra sak att kunna skapa ett ”hus” i rymden för att ständigt kunna få se hur människor lever i ISS samt hur forskningen i rymden fungerar. Ifall man tänker i helhet och långsiktigt så har vi en väldigt stor användning av ISS inför framtiden. Det är nu när vi har börjat få mer frågor och intresse av rymden. För att kunna besvara fler frågor och kunna se till att vi människor verkligen kan få ett liv på mars så behövs det rymdfarkoster som ISS. Såklart är priset väldigt dyrt men egentligen kanske så bör pengar spenderas på saker som dessa. Man kan inte hela tiden spara det och tänka att man kan använda det till något annat. Ifall man vill ta reda på något som kan vara baserat på alla människors liv så skulle det enligt mig vara en bra ide att förbruka så mycket pengar när man ändå har en så pass nytta av det i slutändan. Sedan finns det ju också väldigt många nackdelar med detta här.

Som jag sa från början så tycker jag att ISS både har nackdelar och även fördelar. Nackdelarna med ISS är ju för det första hur mycket pengar som spenderas på en ganska ”liten” sak. När jag kollar runt så ser jag att ISS är bland det dyraste som har skapats. Några anledningar till varför det är så pass dyrt är bland annat för att stationen byggs bit för bit. Dessutom att det inte finns många raketer som är kraftfulla nog för att kunna transportera hela ISS i rymden. Vilket betyder att man hela tiden behöver åka upp till rymden och transportera en liten del av ISS en för en. Vilket för det första tar ganska lång tid men också att det förbrukas en hel del att bara kunna transportera saker med en raket. Vilket i sitt sätt är väldigt onödigt.

När jag kollar bland olika källor så ser jag att ISS är bland det dyraste som man har lagt sina pengar på. Enligt en källa så skulle vi kunna bygga 170 nya pyramider för att kunna nå priset för ISS. Detta är enligt mig väldigt sjukt just eftersom pyramiderna i Egypten är så pass stora och det tar en oerhört lång tid att kunna bygga sådana pyramider. Samt att föreställa sig att man ska göra 170 nya pyramider för att endast kunna komma upp till priset för ISS är enligt mig väldigt mycket.

Eftersom man endast (för det mesta), forskar i ISS så tycker jag att det är väldigt onödigt att spendera så mycket pengar på någonting som man inte har en sådan stor nytta av. Man kan faktiskt forska på andra sätt eller antingen hitta något sätt att kunna bygga något i rymden genom ett betydligt lägre pris. Priset för mig och även alla andra är en väldigt stor summa av pengar. Dessa pengar skulle man ha kunnat spendera på något annat än på just att forska i rymden. Såklart, så behöver man veta en hel del om hur det fungerar i rymden och all forskning som man vill få svar på. Men ifall man tänker efter så är kostnaden för stor och det är helt enkelt bara onödigt att försöka spendera så mycket med pengar.

Istället för att spendera pengar på rymden och att bygga upp själva ISS så skulle man kunna spendera det på mer vettiga saker. Några exempel är bland annat att spendera pengarna på fattigdom och ge pengarna till folk som verkligen behöver det. ISS kostade flera miljarder dollar för att kunna bygga upp det och ifall man skulle spendera de pengar på fattigdom istället så skulle det ha kunnat hjälpa enormt många människor att gå ut ur sin fattigdom. Att till exempel kunna ge mat till folk som behöver det, vatten, bygga upp hus till fattiga och även köpa ut medicin till sjuka människor. Med de pengar skulle man ha kunnat hjälpa en betydligt stor folkmängd. Det är inte endast folk som är fattiga som man kan hjälpa utan också folk som är på flykt. Folk som behöver mat medan de är på flykt, medicin, vatten och allt möjligt som man kan tänka sig. Jag anser och är ganska säker att ifall vi hade spenderat alla de pengarna till människor som behöver det så skulle fattigdomen ha minskat en hel del och kanske fattigdomen på jorden skulle ha varit betydligt mindre än vad det är i nuläget. Man skulle även med de pengar kunna spendera på forskning. Då menar jag såklart forskning på jorden och inte i rymden. Med hjälp av den stora summan pengar så skulle vi säkert ha hittat olika sorters botemedel för sjukdomar som till exempel cancer. Dessutom hitta medicin som hjälper en och kan bota oerhört stora sjukdomar samt hjälpa folk som är i nöd till det. Vi skulle även kunna skicka medicin till folk som behöver det. Det vill säga fattiga folk som behöver vaccinera sig men inte har chansen till det. Egentligen är forskning så oerhört viktigt för utan det skulle vi aldrig ha kunnat få chansen att bota så stora sjukdomar. Men med de pengar som de lade på ISS så skulle vi ha garanterat kunnat ha kunnat hitta medicin för de sjukdomar som behöver det och ha kunnat bota människor som är i nöd och behöver de medicin.

https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/rymden/internationella-rymdstationen-iss/