Adams skapelse

Sixtinska kapellen – Adams skapelse

Ena sidan sitter Adam på och den andra sidan sitter Gud på med sitt skägg och sina änglar. Min tanke kring att Adam räcker ut sin hand symboliserar två olika saker. Främst att man ej ska skämmas över Guds skapelse, plus att ifall man skäms över sin kropp så skäms man över sin Gud. En annan tanke för mig är också att Adam känner en tomhet utan Gud och därför vill Adam räcka sin hand till Gud som är hans livsglädje. Detta symboliserar den riktiga skapelsen.

Själva Adams skapelse är en takfresk i Sixtinska kapellet och är målad av Michaelangelo runt 1511. Målningen illustrerar den bibliska berättlesen från Första Mosebok där Gud Fadern andas liv i Adam, den första människan. Målningen är den mest berömda fresker.

Målningen gjordes under renässansen. Innan renesanssen var det medeltiden och då var målningarna mer mörkare och människorna blev mer friare under renässansens tid. Själva renässans betyder pånyttfödelse och syftar därför på en återfödelse av den antika konsten och dess ideal. Under denna epok så började det ske många förändringar såsom stilen och mönstren bland målningarna. Stora konstnärer som leonardo di caprio och Michaelangelo inspirerades bland annat av antika motiv och mytologi men fortfarande så dominerade de religiösa motiv från bibeln.

Men min tanke kring min parafras är att på ena sidan så är det en fattig som räcker ut sin hand och på andra sidan är det en person som är rik. Min parafras är i nutid. Det som symboliserar en rik enligt mig är att personen har lite mer dyrare kläder såsom kostym på sig. Den andra sidan där Gud är så byter jag ut honom mot en mer fattigare person. Det jag försöker visa med bilden är att i dagens samhälle så brukar de fattiga människor bruka nå sig till en lite rikare och de rika försöker hjälpa de som är fattiga. I vårt samhälle pratas det ständigt om att man skall hjälpa varandra så därför tänkte jag ut att detta skulle passa in väldigt bra i min parafras. Från första början är ena personen Adam och den andra är Gud med sina änglar. Adam försöker sträcka fram sin hand till Gud för att han känner en storts tomhet inom sig. Samt sträcker Gud sin hand till Adam för att han vill visa att han alltid är vid hans sida. Så därför ser jag att den originella målningen jämfört med min parafras långt inne har liknelser och de båda försöker på något sätt försöka förmedla samma sak för varandra. Det jag försöker helt enkelt säga är att den originella målningen försöker visa att man på något sätt vill ha något, till exempel glädje. Samt min parafras vill också försöka visa att man söker efter något eller sträcker sig mot något bra vilket Adams skapelse också försöker att göra från början.

Innan renässansen så var det medeltiden. Ifall man kollar bak på de målningarna och skapelserna under den epok så var målningarna mer mörka och varma i sin ton. När man kollar på Adams skapelse vilket gjordes under renässansen så var den mer ljus och har mer ”mönster” i sig. Under den tiden var de såklart lika religiöst men inte lika mycket jämfört med medeltiden. Under renässansen blev det mer fritt även ifall de flesta konstverk fortfarande hade en koppling med bland annat Gud.