SO geografi

1.         Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

 

Det jag gör på morgonen innan jag går till skolan är att jag först går upp ur min säng av att mitt alarm ringer. Därefter ligger jag i min säng med mobilen i handen i cirka 10 minuter för att svara på alla sms och snaps som jag har fått under natten. Efter det så går jag ner till köket och tänder lampan, fixar frukost. När jag har ätit klart så går jag på toa, borstar tänderna och går upp till mitt rum igen. Jag lägger tillbaka min dator i ryggsäcken och väljer kläder inför skoldagen. Efter det larmar jag och låser.

2.         A Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

Det har skett en väldigt stor utveckling sedan 200 år tillbaka. Jag tror att energiberoendet dessutom också var betydligt mindre än vad det är idag. Det fanns knappt mobiler och datorer vilket används väldigt mycket idag. Dessutom fanns det inte el på den tiden. De använde andra saker för att kunna värma sig och laga mat till exempel. Istället för el så använde de sig av att elda kol, trä, olja och dessutom handkraft. Dessutom består en viss del av min morgon till mobilanvändande. Vilket man ej hade tillgång till för 200 år sedan. Dessutom är energi vår största energikälla idag vilket visar att energiberoendet jämfört med 200 år sedan har blivit mycket bättre.

Eftersom det ej fanns elektricitet i hemmen så anser jag att människor för 100 år sedan bodde betydligt mycket mer miljövänligt än idag. Men dock så finns det båda för- och nackdelar. Vi har ju gjort större framsteg så att vår vardag är bättre och lättare, såsom att vi har elektrisk värme i huset. Förut var det ju inte så. Förr värmdes husen upp med eld och använde det desstuom till att laga maten och ha det som ljus. Därför fanns det dessutom en brandrisk. Många hus brann ner och risken för en brand var betydligt större. Dessutom var resurserna för att släcka branden sämre vilket ledde till att elden spred sig lättare.

B Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Energiberoendet kommer säkert att utvecklas och stiga på hundra år. Nästan allas vardag består till mestadels av energi på något sätt. Ständigt utvecklas teknologin och därför är det ganska sannolikt att om 100 år så ökar energiberoendet ännu mer än idag. Just eftersom teknologin konstant utvecklas och för att det hela tiden kommer större utvecklingar. Just nu har mobilen blivit en stor del av våra liv. Vi använder mobilen dagligen och för varje år som kommer så tar mobilen oftast över. Ett exempel är att tidningar och böcker finns i mobilen. Jag tror därför att om 100 år så kommer tidningar och böcker att försvinna i fysisk form och endast vara tillgängliga i mobiler, datorer och tablets.

4.  Att det är framförallt vi i världens rika länder som måste ändra vår livsstil är många överens om. Genom att konsumera mindre och släppa ut mindre fossila bränslen skulle vi kunna påverka klimatförändringarna. Men vi har väldigt svårt för att förändra vår livsstil.

Resonera kring vad som gör att vi fortsätter att leva som vi gör trots att vi vet att det inte är hållbart i längden. I ditt resonemang kan du även väga in ekonomiska aspekter.

Vi människor konsumerar mer än någonsin. Oftast ger resultaten på vår konsumtion en stor tankeställare. Speciellt för oss rikare länder där våra miljöproblem ej är lika synliga som i de fattigare länder. Eftersom miljöproblemen tex inte syns i Sverige lika mycket som de fattigare länder så tar vi inte de miljöhoten på allvar vid vissa tillfällen. I Sverige så är det dessutom färre tunga och miljöförstörande industrier än tidigare, så betyder det inte att vi Svenskar inte köper färre produkter från sådana industrier. Vi konsumerar betydligt mycket mer på prylar, kött och kläder idag än förr. Dessutom så visar fotavtrycksberäkningarna att vi bara flyttar på miljö- och resursproblemen istället för att kunna lösa dem om vi ej gör något åt effekterna av vår konsumtion ur ett globalt perspektiv.

En anledning till varför folk inte tar tag i det är också för att man ej vet att man konsumerar så mycket som man gör.

Vi bor i Sverige och vi bor i den rikare delen av världen, därför kan vi ta lättast ansvar. Att ta ställning är inte ens kostsamt utan Sverige har unika förutsättningar och ifall vi gör något åt de koldioxidutsläppen så kan vi dessutom tjäna stort på det ekonomiskt.

Men det är en självklarhet att vi människor som bor i i-land måste försöka skärpa oss och ta tag i det. För det är ju upp till oss att försöka förbättra det. En av anledningarna är att vi som bor i i-länder har ett så pass enkelt och bra liv att vi glömmer bort att folk har det värre än oss. Ifall man hela sitt liv har fått allting serverat och aldrig tänkt på det så är det ganska svårt att fatta att alla inte har det lika bra som vi har. Ett exempel kan vara att vi duschar så mycket att vi inte vet vilka konsekvenser det kan ge oss. Ifall jag duschar ganska länge just eftersom jag tycker om det så är det ganska svårt för en att ändra på någonting som man har vant sig vid ganska länge. Det är ganska svårt att ändra på någonting när man nästan hela sitt liv har gjort det.

5. Resonera kring hur du som individ påverkar de ekologiska fotavtryck som görs på andra platser i världen. I ditt resonemang kan du fundera kring vad i din livsstil, till exempel konsumtion (både kläder och mat), transporter och kommunikation som påverkar klimatförändringarna på jorden. Lista minst tre saker i din livsstil som orsakar konsekvenser utanför Sveriges gränser. Ange också vilka dessa konsekvenser är.

De jeans vi har på oss är oftast gjorda i fattiga länder där det behövs arbetstillfällen. Det är egentligen bra ur social synpunkt men dock är inte själva ”miljön” i fabriken lika bra och dessutom får arbetarna väldigt lite betalt. Många vet dessutom att i jeans så krävs det bomll för att kunna tillverka ett par men dock är de ju också väldigt energikrävande att producera jeansen. Dessutom så skall jeansen också färgas vilket är extremt farligt. Det innehåller hälsofarliga ämnen och dessutom kan vissa frägämnen orsaka allergiska besvär. Dessutom så brukar inte heller arbetarna använda munskydd eftersom arbetsgivaren ej köper in det. Det är oerhört farligt att man som arbetare skall jobba flera timmar i en fabrik utan munskydd. Så man blir helt enkelt tvungen att andas in farliga kemikalier som inte är så jättebra för hälsan. Dessutom så försämrar vi som är konsumenter en människas livskvalité. Personen kan få allergier, ha svårt att andas och känna sig mer trött på grund av de kemikalier personen har andats in vilket kan leda till att man skadar lungorna och inte har lika mycket ork. Vilket ses som väldigt dåligt ur ekologisk synpunkt.

Resor påverkar också det ekologiska fotavtrycket. Vi åker ju oftast med flygplan när vi ska åka utomland. Men dessutom med fartyg, tåg och bilar. När vi ska ut och flyga så släpper vi ut en väldigt stor mängd farliga ämnen. Själv anser jag att det är okej att åka flygplan när man skall till ett land för att besöka sina vänner, släkt eller bara åka runt som en turist i länder flera timmar från oss. Men dock tycker jag att det är extremt onödigt att man med flyg åker från till exempel Malmö till Stockholm. Man kan ju istället välja ett smartare sätt och att åka med antingen tåg eller bil som absolut inte släpper lika mycket som ett flygplan gör.

De frukter och mat vi ser i våra livsmedelsbutiker är oftast inte producerade i Sverige. Vi brukar bland annat få våra frukter från olika länder som Spanien och till och med länder som kanske är på andra sidan jordklotet. Jag fattar till mestadels varför vissa frukter kommer från andra länder. Just eftersom det kanske inte är så enkelt att odla de frukter i Sverige. Men dock finns det ju också en hel del frukter som vi i Sverige kan odla istället för att få den från ett annat land långt bort från oss. Men dock så blir det billigare för oss att köpa in från andra länder och därför är det inte lika mycket närproducerat. Vi väljer ju oftast det billigaste alternativet och oftast så är det ju så att de som är lite billigare kommer från ett annat land. Ifall jag nu köper den gurkan så bidrar jag ju till att miljön försämras just eftersom all besprutning och den långa transportsträckan till Sverige. Sedan är det ju inte bara jag som väljer det billiga alternativet kanske, utan väldigt många. Därför måste ju den gurkan att odlas mer och mer eftersom många köper just den sortens gurkan.

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor. Ett exempel:

Ett exempel kan vara tomaterna vi köper. De flesta tomater vi köper kommer oftast inte från Sverige. Utan från länder längre bort än Sverige. Vi människor har ingen koll på de arbetsvillkor och hur det fungerar för de som jobbar. Det är oftast fattiga människor som jobbar. Men sedan skall man också tänka på att de som jobbar i de fattiga länderna oftast har jätte låga lön. Dessutom så är arbetsgivarna väldigt stränga och ger de som jobbar en låg lön just eftersom de är så pass fattiga att en slant skulle kunna göra de tacksamma.

Människorna som skapar våra kläder bor i fattiga länder. De betyder också att de utsätts för farliga saker under tiden som de jobbar. Exempel kan vara när de tillverkar kläder, de måste behöva stå och andas in all damm utan munskydd.  Själva tillverkningen av kläder är kostsamt för vår miljö. Vi har ju nu bomullsfält som är resurskrävande och just bomull kräver en hel mängd vatten. Där bomullet växer är det dessutom väldigt varmt och det krävs mycket vatten.

Sida 54

 

Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.

En förnybar resurs är oändlig i utbudet. Den typ av resurs kan förnya sig. Men icke-förnybara resurser är ändliga i slutändan. Ifall det tar slut så kommer det att finnas kvar. Vind är t.ex en förnybar resurs. Det kan ej vara en konsekvent resurs men det finns ej en chans att vindkraft kommer att ta slut. Både förnybara och ändliga naturresurser kan omvandlas till energi med varierande effektivitet och miljöpåverkan.

En icke-förnybara resurser kan lätt omvandlas till energi. Det tar en lång tid att producera dessa resurser och det blir allt dyrare att utvinna dessa typer av resurser, de är mycket effektiva bränsleresurser.

Förnybara finns det gott om resurser. Men de är inkonsekventa ineffektiva vid konvertering till en användbar form av energi. T.ex, solpanel system är endast 18 procent effektivare på att omvandla solens energi till elektricitet.

4.

Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?

Hållbar utveckling innebär att ett samhälle ska fungera på ett sätt att tillgångarna räcker för människor även i framtiden. Det betyder bland annat att man inte utnyttjar naturen mer än den tål och att man fördelar tillgångarna jämt och rättvist.

Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.

Ekonomisk hållbarhet är ett begrepp för en stabil ekonomi. Ett exempel kan vara att man ska vara mer hållbar på sikt att göra investeringar i framtiden istället för att dela utdelning till aktieägarna.  Dvs att man inte utnyttjar de för snabbt.

Social hållbarhet innebär att man strävar efter ett så jämlikt samhälle där alla har bostad, inkomst och jobb. Det innebär dessutom bekämpning av själv och en möjlighet för alla till en grundskolegång och vidareutbildning.

Dessa två delar är väldigt viktiga inom den hållbara utvecklingen men den kan vid vissa tillfällen komma i konflikt med varandra. Den vanligaste saken som gör att de kommer i konflikt med varandra är för att det finns ibland val man måste göra för miljöns skull och det kan leda till att vissa kan förlora sina jobb. Vilket försämrar ekonomin.

Ett exempel kan vara med att hugga ner skog. Den är bra för den ekonomiska men inte för den ekologiska hållbarheten. Ifall man hugger ner en skog så förstör man naturer plus att det kommer väga upp en ny skog där vilket kan vara dåligt. Alla växter, alltså även skog i detta fall vill ha koldioxid och släpper ifrån sig syre. Därefter den koldioxid vi människor andas ut för att vi inte vill ha den tar istället växterna upp och släpper då ifrån sig syre eftersom de inte vill ha det. Det syre som då växterna släpper ut är det syret vi människor andas in. Därför utan växter så skulle vi människor inte kunnat leva på denna jord. Vilket gör det dåligt för den ekonomiska hållbarheten och lite för den sociala hållbarheten. Men för den ekonomiska hållbarheten kan det vara bra just eftersom det är vi människor som hugger ner de träen och ifall vi ej hade huggit ner de träden så skulle de aldrig ha haft några jobb. Det skulle ju heller inte bara har påverkat de som hugger ner träden. Utan också de som transporterar träet, som gör om träet till olika saker, de som säljer träet, de som köper in materialet t.ex. Ifall vi hade slutat hugga ner träd så skulle många människor ha förlorat sina jobb. Vilket leder till att man skulle ha blivit arbetslös eller så fick man söka efter ett annat jobb som kanske inte skulle ha varit så enkelt. Dessutom så skulle de butiker som köper in de material kunnat gå i konkurs och då leder det till ännu fler arbetslösa. Detta är ett sätt att man kan hitta en balans mellan den ekologiska och ekonomiska hållbarhet. Eftersom det är ett beslut som gör en stor skillnad på många olika sätt så måste man tänka ordentligt och ta ett bra beslut.

5.

A. Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?

Eftersom när man debatterar miljöpåverkan, global uppvärmning, förnyelsebara resurser m.m så är ekologiskt fotavtryck ett sätt att kunna föra ner stora globala siffror till en mer begriplig nivå.

B. Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?

När man beräknar det ekologiska fotavtrycket så utgår man inte från konkreta spår i naturen utan man använder en statistik över konsumtion och produktion för att kunna uppskatta hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga som behövs för att kunna ta fram allt som vi konsumerar och absorbera den avfall som bildas.

För att ta reda på ef då använder man sig av statistik av produktion o konsumtion o baserat på de glr man en slutsats.

Man ska tänka på det man producerar, vad vi konsumerar. Man tittar på hur de kan påverka miljön.

En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.

Innebördet i det påståendet är de val vi gör, saker vi köper, de sätt vi väljer att leva på påverkar inte bara miljön eller folks liv där vi bor utan även i andra länder världen över. Ett exempel är att de flesta kläder vi väljer att köpa görs och produceras i länder där deras arbetsmiljö inte alls är bra vilket påverkar de anställda i den fabriken på ett väldigt negativt sätt.

En annan sak som vi måste tänka på är dessutom transporten. De flesta kläder vi köper kommer från länder som är flera mil ifrån oss. Därför brukar de varor som kommer från länder inte så nära oss att transporteras med fordon som båt och flygplan. Det leder till att vi använder en hel mängd gaser och koldioxid och sedan bildas det till växthusgaser och klimatet i hela världen förändras just för att få kläderna/varor skickat ända till Sverige. Detta kan ge konsekvenser som att medeltemperaturen höjds och därefter smälter isen vilket leder till att djuren som bland annat isbjörnar inte längre har någonstans att leva och tyvärr dör ut.

Vi borde också tänka på att det är en väldigt farlig arbetsmiljö de jobbar på. Arbetarna utsätts för giftiga kemikalier och damm. Detta leder till hälsoproblem för de flesta vid klädfabriker där dessutom möjligheten för sjukvård är liten för de fattiga människorna. Dessutom är arbetstiderna betydligt mycket mer än här i Sverige då det brukar ligga omkring 8 timmar här. Även ifall de jobbar flera timmar än svenskarna så tjänar de fortfarande jätte jätte lite.

Ifall vi tar exempel på tillverkning av jeans så påverkar det miljön något enormt. Jeanstyget är gjort av bomull som är ett väldigt krävande material och det krävs runt 7000 liter vatten för endast 1kg bomull, 10% av bekämningsmedel gåt till bomullsodling trots att den upptar 2,5 procent av jordbruksmarken. Dessutom behöver bomullen värme under en lång tid så det betyder att de flesta odlingar sker i Asien eftersom det är varmare där. Vilket sker många transportsträckor som släpper ut massvis med gaser och koldioxid. Efter att man har skördat så måste de dessutom rensas, tvättas, spinnas, färgas och dessutom vävas innan den når själva fabriken vilket också kräver ännu mer transporter som påverkar miljön ännu mer. Men när jeansen äntligen är klara och skall skickas iväg till olika länder så krävs det ännu mer transport som ger farliga utsläpp och mera koldioxid kommer ut i luften.

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?

Det finns egentligen många anledningar till varför vi ska använda oss av de förnybara energikällor istället för de förnybara eftersom de är mycket mer hållbara och dessutom bättre för miljön. Kärnkraft är t.ex en icke förnybar energikälla eftersom den drivs av uran.

Men en förnybar energikälla tar aldrig slut eftersom där handlar det mer om att använda kraften och skapa rörelse. Ett bra exempel kan vara vind- och vattenkraft. Vattnet slutar aldrig att precis rinna och stanna upp, vilket kallas därför för en förnybar energikälla.

Fyra femtedelar av den energi som finns och används av världens befolkning kommer från fossila bränseln. Samt i Sverige så kommer hälften av den energianvändningen från fossila bränslen, olja. Detta kan därför skapa en hel del problem. Fossila bränslen är ej förnybar och den kan därför ta slut och det finns inget som man kan ersätta det med i nuläget. Detta påverkar även miljön, vid förbränning av kol, olja och naturgas bildas det en hel del koldioxid. När det bildas mer koldioxid i som därefter släpps ut i atmosfären så leder det till en global uppvärmning. Ifall vi fortsätter att använda en sådan stor mängd av fossila bränslen så kommer växthuseffekten att bara öka vilket leder tillslut att medeltemperaturen höjs.

Därför måste vi människor ta hänsyn och vara mer sparsamma med våra ändliga energikällor och försöka börja använda mer förnybara energikällor. Eftersom de ändliga kommer att ta slut och därför måste vi börja använda de mindre för att kunna spara på det och ha kvar de så länge som möjligt. Sedan försöka börja använda förnybara energikällor för att kunna spara och ta hand om vår planet på ett hållbart sätt.

  

Kapitlet handlar om förnybara och icke förnybara resurser. De flesta vet att förnybara resurser är bättre för människor och miljö och att vi behöver gå över till att använda mer förnybara resurser. Men det är en långsam process.

A.          Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Vindkraft är en bra förnybar energikälla eftersom den kraft behöver sol för att kunna skapa energi. Just eftersom solen värmer upp några delar av jorden så att det blir temperaturskillnader samt vindar uppstår. Dessutom har vindkraft inga utsläpp.

Vi i Sverige har bättre förutsättningar av att använda vindkraftverk än de flesta länder. Eftersom det ä blåsigare vid kusten och över havet. Därför byggs det många vindkraftverk från kusten i Sverige.

Vattenkraft är också en bra förnybar energikälla. När solen värmer haven så bildas det vattenånga som i sin tur stiger och faller ner som regn eller snö. Eftersom solen skiner så värms ha och olika vattendrag upp och som sedan förångas för att kunna falla tillbaka i åar, bäckar och hav. Efter det mynnar dem ut i en fors eller å. De flesta forsar finns i Norrland. Så länge solen ej släcks och fallhöjden förblir kvar så kan vi använda vattenkraft föralltid.

B.          Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Ett av de största nackdelarna till att ha vatten kraft är för att dammarna kan dränka värdefulla området. Älven blir då utan vatten och torkar därför ut. Den svenska riksdagen har då bestämt sig för at några av de norrländska älvarna inte får byggas ut med kraftverk. En annan nackdel kan vara at med vattenkraft så är det lätt att det blir översvämningar i dammarna och det är en risk att områden dränkt.

En nackdel med vindkraft är att det inte ger så mycket energi och det fungerar endast när det blåser. Ifall man nu skall ersätta en kärnkraftsreaktor så behöver man bygga runt 6000 normalstora vindkraftverk. En annan nackdel kan vara att dem låter mycket och att de är fula och förstör ”landskapsbilden”.

C.          Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:

·             Geografiska förutsättningar

·             Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)

·             Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa

·             Mängden energi som kan utvinnas

·             Aktörer som motarbetar förändringen

·             Vem som bär ansvaret för förändringen

Enligt mig så tycker jag att vi har kommit en väldigt bra bit mot ett hållbarare samhälle, men dock har vi så mycket mer att kunna ändra fortfarande. Detta är bara början. Det är den nya generationen som förändrar och vi människor blir mer medvetna om att kunna försöka bygga upp en planet för att den nästkommande generationen ska kunna leva med lika bra förutsättningar som vi just nu. Sedan anser jag också att det är megaviktigt att ta upp sådana här saker i skolan vid en tidig ålder så att den kommande generationen kan tänka ett snäpp framåt. Egentligen så anser jag att man inte tänker så mycket med den hållbara utvecklingen ifall man inte får höra det i skolan. Från första början, innan vi började med detta område så ha jag ingen aning om hur viktigt det här är för både oss som individer och för hela världen. Jag har blivit därför mer medveten om vilka val jag skall göra för att påverka miljön.

En sak som vi människor oftast brukar göra är att vi alltid försöker att välja det billiga före det lite dyrare vid flesta tillfällen. Men vi måste också tänka på att det som oftast är lite billigare inte alltid är det bästa valet. Utan det dyrare är bättre. Ifall man väljer det dyrare så är det ju samtidigt mycket mer värt eftersom då är det i princip bättre för miljön. Dessutom har vi i Sverige bra förutsättningar och därför kan vi ta in massvis med produkter som är miljövänligt framtagna i vårt sortiment. Men ifall man jämför med de lite mer fattigare länder som i Asien så tar de inte lika mycket hänsyn till att produkterna skall vara miljövänliga utan de försöker hitta det billigaste för att kunna få mat på bordet.

Konsekvenserna för människor och miljl är konsekvenser som riskerar att komma i konflikt med varandra eftersom vi alla människor inte kan leva som vi gör i den rikare delen av värlen utan att det kan påverka vår miljö.

Dessutom så har transportsbranchen också en inverkan på att förändringen inte skall gå fortare. De säljer oftast sina bilar och motor som drivs av fossila bränslen billigare än de som drivs av t.ex el eller hybridbilar.