Statisk elektricitet 22 Oktober 2015

Statisk elektricitet 22 oktober 2015

Uppgift

Uppgiften är att man ska se hur man gör och hur statisk elektricitet fungerar.

Syfte

Syftet är att förstå hur statisk elektricitet fungerar och hur det finns för våran vardag. Och varför ballongen reagerar som den gör. Varför ballongen blir så som den blir.

Material

Ballonger, silkespapper, aluminiumbitar, håret, en vägg.

Utförande

Vi började med att läsa igenom uppgiften och sedan hämtade vi de redskapen som vi behövde. Sedan skrev vi våran hypotes. Sedan tog vi ballongen och gned den mot håret och gjorde det som stod i instruktionen. I instruktionen stod det att vi skulle gnida ballongen mot håret och sedan sakta röra ballongen ovanför huvudet för att se om det skulle resa sig.

Vi gned ballongen mot håret och sedan lade vi ballongen mot en vägg för se om ballongen fastnar.

3,4. I båda uppgifterna så skulle man börja med att riva silkepappret och göra aluminiumet i små kulor. Efter det gned vi ballongen mot våran huvud och lade ballongen ovanför silkepapperna först. Och sedan försökte vi med att prova med aluminiumet.

5. Vi använde oss utav två ballonger och gned de mot våran huven. Sedan förde vi ballongerna mot varandra.

Hypotes

1.         Håret kommer att följa efter ballongen.

2.         Ballongen kommer att fastna på väggen.

3.         Silkesbitarna kommer att fastna på ballongen för att de är mindre laddade än vad ballongen är.

4.         Aluminiumet kommer att fastna på ballongen.

5.         Ballongerna kommer att gå ifrån varandra eftersom de är lika laddade och gillar inte det.

Resultat

Våran hypotes stämde på varje uppgift.

1.         När vi förde den överladdade ballongen mot håret så reste sig hårstråna upp mot ballongen.

2.         Våran ballong fastnade inte på väggen eftersom väggarna i vårt klassrum var ganska raspiga.

3.         Silkesbitarna fördes mot ballongen eftersom de lyftes av en ”magisk” kraft som drog sig mot ballongen.

4.         Vissa av aluminiumbitarna fördes mot ballongen.

5.         Ballongerna undvek varandra i början men efter ett tag åkte ena ballongen upp mot armen och då laddades den ur.

Slutsats

Våran slutsats är att när man gnuggar ballongen mot håret så blir den negativt laddad. Därför åker silkespapperet upp till ballongen eftersom pappret är positivt laddad. Samma sak hände med aluminiumfoliet. Det är eftersom det innehåller potroner i bitarna. Det hände också när vi gnuggade ballongen mot håret och lade den vid väggen. Ballongen blev negativt laddad. Eftersom ballongen är negativt laddad så kommer den att repellera alla elektronerna i väggen och attraheras till protonerna. Då drog dem sig till varandra så att ballongen fastnade på väggen. 

Våran hypotes stämde delvis. När ballongen skulle fastna på väggen så gjorde det det inte. En felkälla var att väggen var lite skrovlig och därför kunde den inte fästa sig på väggen. Men jag har testat detta förut och innan har det fungerat.

En annan felkälla är när vi skulle få aluminiumet upp och fastna på ballongen. Några av bitarna fäste sig på ballongen och några inte. Eftersom vi gjorde några av kulorna lite för stora. Så aluminiumet kunde inte fästa sig på ballongen.

Om vi skulle gjort samma labb så skulle vi ha kunnat pröva det vid olika ställen. Till exempel att prova att lägga ballongen vid en annan vägg. Och att göra aluminiumbitarna lite mindre.

När det har åskat har man stött på en statisk elektricitet. Blixten skapas genom  att den skapar en utjämning mellan molnen och marken som är olika laddade.

Fleece händer det också väldigt ofta. Jag har fått massor med stötar när jag använt fleece. Oftast när jag tagit av ett plagg och därefter fått en stöt. Friktionen för att alla olika sidor blir laddade och vill utjämna sig och därför får man en stöt.

När man var liten och hoppade studsmatta så hände det att man fick en stöt när man skulle ner från studsmattan. När man hoppade blev man positivt eller negativt laddad av studsmattan och när man skulle ner vid mellanstången som inte var lika laddad fick man en stöt.